Jag har haft svårt för att vistas på stränder. Det är bullrigt och stökigt, men, den största anledningen har nog alltid varit att jag inte har tyckt om att visa mig så avklädd inför andra.
Detta tjockkomplex som jag är så trött på. Mer och mer struntar jag i det men då och då kommer tankarna susande. "Vad ska folk tycka". "Men fy vad bedrövligt tjock jag är". Sådana gånger brukar jag gå in på Stina Wollters instagram och få lite pepp. Hon är bra på det hon, att peppa.
I somras på stranden i Porec då struntade jag fullständigt i hur jag såg ut. Vi var många som inte såg ut som gängse normer, inget konstigt med det. Frimodiga människor som badade och verkade nöjda med sina kroppar. Så underbart befriande.
Jag har tänkt på en sak, just detta som folk säger, "Hon har blivit så snygg nu när hon har gått ner i vikt". Men snälla! Sluta uttryck er på det viset. Är man ful när man är tjock? Är det vad som menas när man säger så?
Jag är så less på alla dessa diskussioner om att gå ner i vikt. Hur man gör det. Varför man gör det. Jag har hört dessa diskussioner sedan barnsben och jag är trött på det nu. Låt mig vara ifred!
En gång fick jag frågan (av en vuxen kvinna, inte ett barn): "Hur känns det att vara så tjock"? Jag blev alldeles tom i huvudet. Vad sa människan? Jag fick inte fram ett enda svar, kände mig mest bara som den tjockaste människan i världen. Så fruktansvärt stor är jag ändå inte. Sådana kommentarer är rent kränkande. Jag önskar att jag hade skällt ut människan men jag blev stum.
Så länge dessa tankar finns hos andra, så länge tror jag att vi tjockisar har mycket att jobba med. Dels att stärka vårt självförtroende, dels att våga stå upp för oss själva. Det är bedrövligt att måsta göra det men så länge som kroppsvärderingarna ser ut som de gör tror jag att det är nödvändigt.
Så snälla ni smala människor: säg aldrig åt mig vad jag ska göra för att gå ner i vikt. Det är min kropp och ni har ingen rätt att styra över den. Jag är ingen sämre människa för att jag är överviktig, så titta inte nedlåtande på mig.
Kan vi bara komma överens om vi alla ser olika ut? Att vi har olika förutsättningar och vi kan inte jämföra oss med varandra.
Ska vi säga så då?
Bra.
