Mormor

Mormors kupade hand runt gråstenen.
Ser du flicka. Ser du hur den skimrar?...

Inte såg jag.

Det jag såg var mormors ögon,
de fick mig att tänka på blåbär och mjölk.
Mormors blåbärsblå ögon.

Det var den dagen havet var lugnt
och mormor höll en gråsten i sin hand.

Den här stenen har formats av vatten.
Vatten och luft ger liv, även till en gråsten.
Sa mormor och la stenen på marken.

Blåbär och mjölk är gott,
tänkte jag
och log mot mormors blåbärsblå ögon.

Hittade denna dikt när jag googlade på mitt namn igår. Den fanns i ett blogginlägg från 2008. Bilden tecknade jag för några år sedan, utifrån ett gammalt foto. Mormors anletsdrag stämmer inte med hur hon såg ut men miljön stämmer. Hon står och tvättar kläder utanför deras ladugård.