...så långt ögat kan se!
Sedan i lördags har det inte funnits ett enda moln på himlen. Snön smälter och vårdofter börjar anas. Jag är hundvakt och vi har tillbringat två dagar ute vid stugan, gissa om Zazza njuter!
Även hundar kan vara soldyrkare!
Och när jag satt där i solstolen tänkte jag på om Gud har någon röst och om jag kan höra den.
Just då började en liten fågel sjunga.
Kviddivitt, kviddivitt.....
Hm!
