torsdag, september 30, 2010

Drömmar och verklighet och en och annan insikt

Skriver rubriken här ovan och inser att det är ett perfekt namn på en blogg. Men nu var det inte namn på blogg jag skulle skriva om, det var ju om denna dag. En dag innehållande ett möte. Och som jag hade gruvat mig. Träff med försäkringskassan, rehabsamordnaren och min läkare. Nu skulle det ske. Jag skulle bli synad och ifrågasatt. Trodde jag. Inte en sekund infann sig den känslan i mig under mötet. Det var fyllt av respekt och lyssnande. Min läkare är en enastående kvinna, hon står upp för människan. Ser. Lyssnar. Respekterar.

Och jag var totalt avslappnad. Och jag som sällan berättar om min sjukdom beskrev livssituationen och hur en dag kan se ut för mig. "Ge exempel", sa min läkare. Jag beskrev den mödosamma proceduren att göra sig i ordning om morgnarna. Minst två timmar. Ibland räcker inte det. Inte de morgnar jag inte kan böja mig ner för att ta på mig strumporna, då måste jag gå varsamt fram. Minsta felknyck så blir det sängläge.

Någon rehabilitering blir det nu inte tal om. Jag har rehabiliterat mig på en mängd olika sätt under de senaste 15 åren. Nu är jag trött. Jag behöver lugn och ro.

När mötet var avklarat berättade jag för min läkare om den nya smärtan jag känner i magen. "Kom", sa hon. "Jag undersöker dig när du ändå är här." Under en hel timme gjorde hon en mängd undersökningar. Prover togs. Muskelinflammation i stora delar av kroppen. Igen. Trots det pustade jag ut. Det hade kunnat vara värre. Och jag blev tagen på allvar, bara det gjorde mig piggare.

Nu får jag arbeta 25 %. Antagligen fram till min pensionering. Det klarar jag.

En dag i taget.

Drömmarna då. Ja de finns i mitt inre. Det handlar om en resa. kanske nästa sommar. Bara kanske. Och insikterna. Ja de kommer till mig som små pärlor på ett pärlband.

Fler och fler och...

9 kommentarer:

Gita sa...

Härligt Eva! Visst är det skönt att bli trodd och respekterad.
Nu kan du i lugn och ro njuta av de vackra höstdagarna.

Evas värld sa...

Vad jobbigt att du ska behöva ha så ont och plågsamt men så oändligt skönt att du blev lyssnad till med respekt. Jag blir glad för din skull att det blev så.

Elisabet sa...

Det var en förklädd Ängel du mötte där på sjukhuset, eller var du nu var ...-?

Hur som helst: härligt för dig!

cruella sa...

Precis så ska det ju fungera. Skönt. Vilken lätthet som infinner sig när man klarat av sånt man bävat för.

Cecilia N sa...

Grattis till lättnaden.

Kan ju tänka mig att oron gjort inflammationen möjligt. Oro - spänning - ...

Evas blogg sa...

Gita: Ja det är en fin känsla. Och nu kan jag slappna av, om än med svår värk.

Eva: Ja att bli bekräftad gör det hela lite lättare. Ont har jag ofta, mer eller mindre. Men jag har lärt mig leva med det och pratar inte så ofta om det. Sånt tråkar bara ut andra och jag blir inte piggare av det.

Elisabet: På hälsocentralen finns Ängeln :) Ja det känns bra att bli trodd.

Cruella: Ja, en otrolig lätthet. Och jag blir glad över att sjukvårdoch försäkringskassa kan fungera positivt.

Cecilia: Tack! Ja den är en del av den.

Londongirl sa...

Så otroligt skönt för dig att bli lyssnad på med respekt och att du faktiskt fick bli ordentligt undersökt när du ändå var där.

....en drömresa...låter spännande...en sån går jag också bär på men det blir nog inte av i första taget. ;-)

Vonkis sa...

Så otroligt skönt att du fick träffa en sån bra läkare. De finns ju, även om man för de mesta bara för höra om de andra.

Evas blogg sa...

Londongirl: Ja det blev ett bra möte och jag är innerligt tacksam över min fina läkare. Fler av den kalibern! Ja drömresor finns, särskilt en. Hoppas både din drömresa och min blir av!

Vonkis: Ja hon är bra. Har varit hos henne förut. En av de bästa läkare jag haft genom åren. Och jag tycker det är viktigt att lyfta fram de positiva mötena, det finns för många av annat slag.