Det har varit en lång process men nu är det dags. Ikväll ska pappa få sin plats under björken.
Gravstenen, med sina sirliga bokstäver i guld, är på plats. Den blå urnan väntar vid krematoriet.
Ett människoliv är fullbordat och vi får en plats att gå till. Där kan vi sätta ner våra blommor och reflektera över livet och döden. Där kan vi prata en stund med pappa, berätta hur mycket han saknas oss. Men också känna tillit till att han har det bra där han är nu.
Ikväll får du en alldeles egen plats pappa.
En vacker plats som vi ska vårda med ömhet.
10 kommentarer:
Tänker på dig.
Kram.
ab: Tack!
Så vackert han kommer att ligga.
Tänker på dig idag.
Kram!
Vilken vacker plats det låter som det är...
Sänder dig kärlek och omtanke genom cyberspace idag.
Så fint!
Kram!
Det ser ut att vara vackert där din pappa ska komma till sista vilan.
För mig känns det viktigt med en "riktig" plats, men sten och liten ruta att plantera något i.
Det blir fina stunder när man pysslar och gör fint vid graven, precis som du tänker.
Kramar
Annika: Tack!
SoF: Tack till dig också!
Madicken: Tack!
Marskatten: Ja för mig känns det också viktigt. Det är en sån vacker kyrkogård, som sluttar ner mot Storsjön.
Det är fint att bli ihågkommen med så mycket kärlek, jag tror han vilar i frid på den vackra platsen.
Eva: Ja min pappa var en sån kärleksfull människa och den känslan bär vi med oss.
Det gör verkligen mycket att ha en plats att gå till där man vet att personen man älskat och nu saknar finns, även om det kan finnas andra platser som förknippas med den personen känns det bra att veta att här finns du, nu har di kommit till ro.
*kramar om*
Skicka en kommentar