Är det någon av er, liksom jag, i den ålder då östrogenet är en bristvara i kroppen?
Hur ser era symtom ut?
Vad gör ni åt dem?
Jag kämpar och kämpar men nu orkar jag snart inte längre. Mitt liv känns inte värdigt just nu. Kroppen är svullen och det resulterar i mindre fysisk aktivitet, då fötterna är som klumpar och värker när jag går. Humöret svänger snabbt. Jag mår illa och känner mig konstant "uppblåst". Sover dåligt p g a vallningar som bränner som eld. Värk i kroppen (mer än vanligt). Torr hud och slemhinnor.
Tips och råd emottages å det varmaste.
Och vad säger ni:
Är hormonbehandling ett alternativ?
Tillägg:
Jag äter (sedan några veckor tillbaka) Remifemin. Jag har även lagt om kosten till en mjölk- och sockerfri (med enstaka undantag) sådan. Jag går promenader men efter några promenaddagar är fötterna så svullna så jag har svårt att gå.
23 kommentarer:
Oj - det låter jobbigt. Jag känner ju mest av humöret som du vet - men jag tror att min kost hjälper kroppen en del. Jag äter ju nästan aldrig socker, inte annat bröd än Fin Crisp. Så att hålla ner på kolhydrater tror jag hjälper lite i alla fall. Däremot har min artros löpt amok senaste halvåret. Ja, diagnosen har jag ställt själv - men nästa vecka ska jag prata med en läkare om det.
Hej på dig!
Har inga tips på rak arm, men du får gärna bli en av mina försökskaniner! Ska ju göra mitt projekt med fibromyalgiker, så småningom... Om du har lust att nappa, så kan vi ju tjuvstarta projektet. ;-)
Sköt om dig - så gott det går och hör gärna av dig!
Det var ju det också..känslan av uppblåsthet (om vi menar samma) har jag aldrig mer efter kostomläggningen, åtminstone om jag inte fuskar för mycket..
P.S. Tycker om alla dina mysiga bilder. D.S.
Jag genomgick ju totalt hysterektomi (heter det väl ...?) och fick då hormonplåster. Det var enbart bökigt .,. och jag skippade alltsammans och då blev det MYCKET bättre.
Nu har jag nästan aldrig några besvär .., lite vallningar om jag blir stressad .., men inte annars.
Däremot, har det blivit exakt som Madicken skriver .., det måste vara artros i knäna som formligen EXPLODERAR fram .., i Sthlm kunde jag knappt gå nerför den jättelånga rulltrappan i t-banan.
Ja, inga svar fick du.
Lycka till ändå.
Jag slutade dricka mjölk vid den tiden då jag hade såå mcyket luft i magen och det gick bättre sedan. Men det kan har varit en slump att allting föll in i samm tid. Men det finns en örtmedicin om du fråga i hälsokostbutiken, och den hjälpte mig just under första jobbiga tiden. Hoppas det blir snart bättre.
Men mat och motion är A och O. Håller tummarna åt dig. Kram / ela
Jag har inga tips heller direkt, men läser och noterar nästan tacksamt att jag inte är ensam om övergångsbesvär.
Det där med svullnaden känner jag igen, men trodde mer att jag motionerat för lite?
Svettas gör jag något kopiöst om nätterna, men som tur är inte på dagen speciellt mycket. Jag skulle kunna byta lakan var och varannan dag!
Humöret tror jag är som vanligt, ingen har sagt något eller så är omgivningen finkänslig.
Jag har hört att ett naturmedel som heter Remifemin ska vara bra, kanske värt att prova?
Man ska inte dras med en massa besvär, det finns hjälp att få!
Ring en gynekolog, det är nog det bästa.
Kram!
Madicken: Jo jag har förstått att humöret går upp och ner :) Jag har minskat mitt sockerintag betydligt men äter fortfarande bröd (ca två bitar om dagen) pasta och potatis. Jag känner också av mer värk nu, läste på någon nätsida att värk kan tillta underklimakteriet.
Veronica: Vad är det för projekt du ska starta? Tack ska du ha!
Madicken: Jag har blivit bättre jag också sedan jag slutade med mjölk. Tror att min uppblåsthet beror på all vätska som jag har i kroppen. Mina fingrar är som prinskorvar och magen som en ballong.
Veronica: Men så roligt! Tack!
Elisabet: Låter inte alls kul. Har du haft artros tidigare? Tack ska du ha!
Ela: Du har så rätt, mat och motion är A och O. Men just nu känns det som om jag jobbar och sliter med det men inget händer. Jag känner mig ganska uppgiven. Kanske är det mitt dåliga tålamod. Kanske behövs det mer tid? Tack snälla du!
Marskatten: Så du är också svullen? Fötterna? De är värst, det gör så ont när jag går. Ja nätterna är en plåga och jag gruvar mig för sommaren (om det nu blir någon värme då :). Jag äter Remifemin men ännu så länge hjälper de inte mycket. Tyvärr måste jag nog gå via HC innan jag får komma till någon gynekolog. Men jag ska ringa dit så fort jag slutat gruva mig. Kram!
Tablett Livial 2,5 mg (verksam substans Tibolon), krävs recept. Hör med din gynekolog om det eventuellt kan vara något för dig?
"Snällare" än traditionella östrogenpreparat. Men som sagt, läs på och fråga din läkare.
Har själv positiv erfarenhet av denna medicin.
Bettankax: Tack för tipset! Får du inga biverkningar av det? Har dina besvär förvunnit? Ska kolla i FASS vad det står om denna med.
Mina ben känns som två blytackor - jag står ju en del i mitt arbete - promenera är inte så kul heller med tyngdkänsla och hugg i knäna. Jag tränar med belastning och simmar som är himmelskt för en stel kropp. Inte ens eländet med höfterna känns i vattnet. Apropå vatten - dricker rätt mycket, har en kolsyremaskin hemma - jag har druckit mycket ända sen jag slutade röka för 12 år sen. Känns som jag behöver det...
Mina besvär var nog ganska måttliga för några år sedan. Jag prövade östrogenplåster med mycket bra effekt. De verkar lokalt på ett naturligare sätt än tabletter. Jag kan rekommendera dem. Jag behövde inte ta dem så länge - jag slutade på eget bevåg.(Remifemin hjälpte mig inte ett dugg)
Jag tror också svullnaden kan motverkas med en relativt strikt kolhydratfattig kost. Kan du undvika bröd, ris, pasta och allt socker sså tror jag det hjälper dig mycket. Drick måttligt.
Jag har hört att många blivit hjälpta av hälsokostmedel mot atrosbesvär. Nackdelen är att de är såå dyra. Men kanske värt att pröva?
Jag använde östrogenplåster i många år. De var mycket effektiva (och tack och lov innehöll de enbart östrogen, inte den blandning av östrogen och gestagen (gulkroppshormon)som annars är vanligt vid behandling av klimakteriesymptom. Och som det för ett tag sedan varnades för.
Varje gång jag gjorde uppehåll kom symptomen tillbaka. När jag till sist slutade med dem var den en helvetesperiod innan det hela så småningom klingade av.
Så som du beskriver hur du har det skulle jag absolut gå till gynekolog och diskutera hormontillägg. Sådär kan du ju inte ha det? Jag tror det är bra med kost/motion/naturmedel men som du själv märker hjälper det inte mot så svåra besvär som du har. Du behöver annan typ av hjälp, dvs östrogentillskott.
Man ska inte vara överdrivet rädd för det. Som min gynekolog sa: det är ett naturligt hormon. På samma sätt som man får sköldkörtelhormon när det är brist på sådant och insulin när man fått diabetes, så kan östrogentillskott i måttlig dos och under kontrollerade former (dvs inte för länge)höja din livskvalitet och göra att dina besvär minskas ordentligt.
Det här med svullnaden, framförallt i fötterna, skulle jag också diskutera med läkare. Ta reda på varför du binder vätska på det sättet. Det behöver inte nödvändigtvis ha med klimakteriet att göra.
Tyvärr är det olika för oss alla. De finns de som t.ex Elisabet, som får mycket lindriga besvär, andra får det så jobbigt som du och till och med värre. Men gå till doktorn, det är väl ingenting att dra på?
Jag önskar dig lycka till, klimakteriet pågår i många år och det ska inte vara en så jäklig period i livet som du verkar ha fått!
Jag har haft samma problem en längre tid och går nu på lågkolhydrat/lågsockerkost. Ja, det har du nog läst på min blogg. Det skönaste är att magen inte sväller upp nu när jag äter, utom i söndags då jag provade på en halv muffins, det var som om hela magsäcken expanderade och blev fem gånger större. Mycket obehagligt! Och i morse tyckte jag fötterna simmade omkring i skorna, jag har ju köpt större storlek väldigt länge för att fötterna är så svullna jämt. Men nu är de inte det! På en vecka bara! Jag tycker det är nästan ofattbart att kolhydrater och socker kan påverka en så mycket, men det verkar vara så. Du kanske kan prova en vecka och se hur du känner dig?
Madicken: Usch så jobbigt med blytunga ben, särskilt när man ska stå mycket. Jag ska höra om jag får bassängträna i sjukhusets varmbassäng. Tror också på den formen av träning. Och vatten, det dricker jag alldeles för lite av. Jag är som min pappa var, hade så svårt för att dricka vatten. Hoppas det rättar till sig med dina knän!
Smulan: Ja plåster känns på något vis bättre (fast jag vet inte alls). Men ska man dricka måttligt, inte mycket? Det är så många tankar och ju mer jag läser om dessa besvär och dess mediciner ju mer förvirrad blir jag.
Nu svarar jag här, jag har inte gått in och svarat på kommentarerna idag än på min blogg. Och nej, jag äter inte varken ris, bröd, potatis eller pasta. Inga kolhydrater alltså, och inga rotfrukter. Bort med stärkelse som i potatis och morötter och kålrötter. Bort med allt bröd utom typ Finn Crisp. Men lite äter jag, jag är inte fanatisk. Idag hade vi tårta på jobbet så jag åt en liten bit. Och igår när jag fick en skiva rostat bröd till omeletten på lunchen så åt jag den också. Så jag har väl dragit ner på kolhydrater och socker från att vara kanske 85-90% av min kost till 5%. Samma med frukt. Men MASSOR med grönsaker äter jag, och kött och fisk! Och ost och youghurt!
Monet: Men är det inte blandningen av östrogen och gestagen som ska vara bra? Nej det börjar bli lite ohållbart nu så jag ska kontakta läkaren. Och när det blir brist av något i kroppen så reagerar den, mer eller mindre. Tyvärr reagerar min kropp mer just nu. Och svullnad har jag haft förr men nu är det besvärligt, särskilt med fötterna. Tack ska du ha för att du delade med dig!!
Matilda: Men åh vad det låter skönt att det ändrat sig så positivt för dig!
Matilda låter bra att du ändå kan ta en bit tårta el annat, det låter sunt. Jag gillar inte heller när det blir fanatiskt. Men man kanske kan göra en något smärre förändring. Jag åt denna kost för något år sen och blev nästan sjuk. Men jag ska fundera över om hur jag kan förändra. Tack för dina råd!
Eva: Jag tror inte på att man ska drick mer än kroppen "vill". Kroppen säger till när den är törstig.
Jag tror att östrogenplåster är det bästa och skonsammaste för kroppen tills de värsta symtomen är över.
Fram för allt behöver du tala med en gynekolog om dina besvär. Det kan vara flera symtom som behöver undersökas.
Att kolhydrat-, sockerfattig och relativt naturlig fettrik kost är nyttigt, tror jag på. Det är en naturlig och nyttig kost för kroppen. Inte minst när kroppen signalerar att något är "fel".
Jag har ändrat min kosthållning sedan ett några månader tillbaka mot en allt mer LCHF inriktad kost. Jag har märkt stora hälsovinster.
När det gäller svullnader kan jag trösta dig med att det blir bättre när östrogenhalten kommer i jämvikt. Det är mest problematiskt när den är i obalans.
Jag tycker du ska ta en allmän hälsokontroll för att få bekräftat att allt annat är som det ska. Stackars dig, du har verkligen ovanligt mycket att tampas med.
Själv hade jag mycket svåra mensblödningar i vuxen ålder och hormon-migrän, men själva övergångstiden var faktiskt rätt symtomfri, till min stora överraskning. Hormoner var aldrig aktuellt. Min allra sista mens var helt normal, vilket kändes fint som avslutning på den perioden. Sista halvåret innan var det mycket trevliga hormonella toppar! Kroppens sista försök att få en baby, tror jag...
Gör en allmän undersökning, som sagt, och visst kan du gå till en gynekolog direkt om du vill. Matildas matmetod är nog också värd att pröva. Varmt lycka till, hoppas alltsammans snart lugnar ner sig!
Smulan: Jag tror också att svullnaden beror på östrogenbrist, minns dagarna före mens hur svullen jag var då, och under graviditeterna!! Idag har jag tagit en lång promenad och märker hur mycket bättre jag mår, även om fötterna värkte något hemskt under promenaden. Så nu är det att pina sig ut varje dag och ändra kosten ännu mer. Ska fundera mer över plåstren. Tack för dina råd!
ab: Ja jag bör nog göra det, känns som om jag fått allt man kan tänka sig under klimakteriet, och det med råge. Så skönt att du slapp alla klimakteriebesvär! Tack snälla för din omtanke!
Använde östrogenplåster en kort tid, sedan piller en kort tid. Trösten är att det går över, alltihop, oavsett vad man gör, men nog är det värt att testa ett litet tillskott medan kroppen ordnar upp saker och ting internt! Lycka till!
Hej!
Jag kontaktar dig för att jag är intresserad av att eventuellt använda ditt blogginlägg i min uppsats om klimakteriet. Hur känner du inför det? I uppsatsen blir du anonym.
Hör av dig på projektovergangen@gmail.com och gå gärna in och titta på projektets hemsida www.overgangen.se!
Hälsningar
Ida Backström
Skicka en kommentar