Marit Bergman in action (svårt att ta bra konsertbilder märkte jag)
Lördagkvällens festmiddag följdes bland annat av en konsert med Marit Bergman. Och jag kan förstå att många av Världens Fests deltagare inte tyckte konserten var till belåtenhet. Det är mycket energi och hög volym. Kanske också mellansnack från henne som inte går hem hos alla.
För mig var konserten en stor behållning då jag gillar henne som artist. Hennes sprudlande energi smittar av sig på mig. Det gjorde den även på de ungdomar som samlats vid scenen, ungdomar som frivilligt jobbade under de tre dagar som Världens Fest ägde rum. Under dagarna slet de med bland annat toalettstädning, fikaservering, körövningar.... Jag tycker de var värda denna konsert!
Ett av de starkaste minnen jag bär med mig från dessa dagar var när Marit B. välkomnade ungdomarna upp på scenen vid sitt extranummer. Glädjen jag såg hos dessa ungdomar när de dansade och sjöng med var en glädje som gick rakt in i mitt hjärta. De var så värdefulla att de fick komma upp på scenen tillsammans med sin idol och sjunga och dansa. De var sedda! Där kan man tala om att sprida evangelium (fast det vet jag inte om Marit Bergman är medveten om;-).
Dagen efter stod jag och pratade med två av de fjortonåriga flickor som varit med under dessa dagar.
- Var du på konserten, frågade de mig. Ja.
- Såg du? Såg du när vi fick komma upp på scenen? Ja.
- Fatta'ru va häftigt det var? Hon sa att hon aldrig hade gjort nåt sånt förut. Hon gjorde det för att vi var nyktra och för att vi inte var så många. Tänk, vi fick stå där med henne!
De två tjejerna berättade även att de hade blivit dåligt bemötta av vuxna under helgen, andra funktionärer som nonchalerade dem helt.
- Dom är så sura. De vill inte prata med oss. Det är som om vi inte fattar nånting.
Och jag säger bara: Tack Marit Bergman - för att du såg dem, ungdomarna - lika mycket värda som alla andra på Världens Fest i Åre!
14 kommentarer:
Tack för att du delar med dig om denna fest!
Härliga bilder att titta på också.
Skönt att det finns människor som ser alla.
Snart åker yngsta dottern tillbaks till Jämtland och Hållands folkhögskola. Hon har ett år kvar där i sin utbildning till Församlingspedagog.
Bollebygsbo: Välkommen hit! Och tack själv för responsen! Det känns bra att kunna förmedla tankar och känslor kring helgen som varit. Jag bodde på Hållands fhsk under helgen. Ett intressant yrke hon valt! Jobbar du också inom kyrkan?
Jag jobbar med diakoni. Lite som en diakoniassistent kan man säga.
Bollebygd ligger mellan Göteborg och Borås.
Marit Bergman är en ypperlig artist och en riktigt bra förebilder för unga personer (och äldre)!
DMH/Samuel
Heder åt sådana artister.
Jag förstår mig inte på funktionärer som inte "ser" de som är yngre. Hur tror dom framtiden kommer att fungera om man inte låter de unga få vara med och jobba så dom lär sig så dom i sin tur kan lära upp de yngre när dom själva har blivit äldre. (Hm...vad konstigt det där blev..men du förstår nog vad jag menar).
Det låter härligt med den konserten. Jag blir däremot ledsen över när vuxna behandlar yngre illa. Och hur kristet är det???
Jag måste berätta för dig om när jag var i 18-årsåldern och knäckte extra som städerska på vår stiftsgård. När de "fina" kyrkgubbarna inte såg mig alls - jag var ju städerska - inte bevärdigade mig med en blick eller ett ord när jag torkade upp det de spillt.... (inte alla förstås!) men jag minns att den allra högfärdigaste kände pappa - som hade en rätt hög befattning inom kyrkan - och när jag träffade honom ihop med pappa, då VAR jag någon som var värd att hälsas på.
Oj - vad den gubben lärde mig mycket! Jag har haft enorm nytta av hur det kändes... att inte bli sedd som städerska, bara som dotter till NÅGON.
När jag gjorde min långpraktik som lärare sa min handledare: "Håll dig väl med städet!" Och det är ett råd som är bland de bästa jag fått.
Vilken "inside information"-källa det var! Som de andra kollegorna gick miste om.
Och att ge respekt får man respekt av.
Tidigare i livet hade jag städat på en annan skola. Tur vi hade varandra ... Senare kom jag dit på en praktik som lärare. Det var knepigt att få till att prata med sina gamla kollegor.
Jag talar gärna med städerskor om jag ser dem. Att jag ser att de håller fint.
Bollebygdsbo: Aha, då vet jag både vad du jobbar med och var Bollebygd ligger, tack!
Samuel: Ja visst är hon?!
Gunnel: Ja, jag förstår. Och vi vuxna ska ju vara förebilder, vad lär vi de unga om vi är otrevliga?!
Bloggblad: Ja hur kristet var det?! Tur att du kan se det som en lärdom. Ibland kan det bli tvärtom, man tar efter beteendet som gjorde ont när man var liten, det finns tyvärr många av dem.
Cecilia: Precis, att ge respekt får man respekt av! Det är bra med olika yrkeserfarenheter, jag tror det leder till ödmjukhet.
Jag kan tro att hon kanske var för frispråkig för att passa de som är lagda åt det fromma hållet. Tänker bl.a. på hennes uttalanden under Pride-veckan. Men man får väl tycka och säga det man vill i Sverige?
Ingela: Jag har missat vad det var hon sa!! Vad sa hon? Och visst var hon ganska så "frispråkig", så en del höjde säkert sina ögonbryn.
Ja, varför är många vuxna så snabba att döma ungdomar och på nåt sätt bestämt sig för redan hur de är? Har ofta stött på detta då jag arbetat med barn o ungdomar. Min dotter lyssnar mkt på Marit Bergman å jag gillar henne oxå. Ha det så fint tills nästa gång./ Anna
Anna: Ja dessa fack som människor ofta sätts in i, är du ung - då är du på ett sätt - i människors ögon (fast ingen kanske vet hur det egentligen är). Kul att ni Gillar Marit!
Vågar inte citera Marit då jag inte hitta artikeln jag läste nånstans. Men det var inget jättekontroversiellt. Det brukar ju ibland inte behövas så mycket för att det ska komma kritik.
Ingela: nej, kritikerna kan vara väldigt petiga stundvis!
Skicka en kommentar