onsdag, september 06, 2017


Det är höst. Den kom så snabbt, efter en sommar som aldrig riktigt blev någon sommar. Jag trodde på augusti, att den skulle komma med värme, visst fick vi ett antal fina dagar men inget riktigt högtryck. Och nu är det höst. Det är kallt och blåsigt och löven börjar falla. 

Vi bor kvar i stugan ett tag till. Ett täcke har satts för den gamla dörren som läcker in kyla. Morgnarna börjar med att tända upp i kaminen och brygga värmande kaffe. I väggarna kör mössen gatlopp. Visst kunde livet vara aningen mer glamoröst. Men nu är det som det är. Jag kan ärligen bekänna att jag kollat på resor till värmen men ekonomin tillåter inte sådana utsvävningar. 

Nu får vi hoppas på en fin senhöst. Närmaste veckan verkar bara bjuda på moln och regn. Men sen, man vet aldrig.

Jag lever på hoppet, ett tag till.

6 kommentarer:

Annika sa...

Vilken vacker, vacker bild.
Och jag vet, sommaren därhemma gick om intet.
Jag hoppas att ni får en vacker och fin höst istället!

Evas blogg sa...

Tack ska du ha!
Ja vi får hoppas på hösten, som tyvärr inte har börjat så strålande.

Elisabet. sa...

Även här klagar många över den eländiga sommaren, men jag vet inte .., var den såå dålig här? Det har blivit färre stunder på stranden, väldigt mycket färre och växtligheten har det varit si och så med - mest si - men vi har nog ändå haft det varmare än ni som bor norröver.
Men jag drömmer också om .., tja, en vecka med värme och sol,fast det finns det inte semesterdagar till, dom måste sparas till annat.
Nåja. Nästa sommar - om allt är som det ska - hoppas jag att vi kan segla i ett par veckor, så får vi väl se och sen stundar ju pension.

Evas blogg sa...

Elisabet: Jag tror också att ni har haft det varmare. här är det inte många dagar man har känt den där sköna värmen. Vad härligt det låter att segla. Ja när du blir pensionär du blir du fri att göra det du vill. Härligt?

Hajan sa...

Oh Ewa vilka tankar som kom till mig. När Du skrev om mössen, det var väl romantiskt om nått var det. Hitta på ¨en historia om att mössen hoppas ni bor kvar lite längre. Kanske mamma Mus tycker det är lite tråkigt att ni inte åker hem till staden. Fy tusan vilken fin och rolig historia. Du har det ju i dig. Det är fel i huvudet på mig,
tycker det är så roligt med dessa grejer.
Skratta inte åt mig, jag gillar din blogg jätte mycket.
Mössen också, kram från Hajan

Evas blogg sa...

Hajan: Jag skrattar inte år dig alls. Kul med fantasi tycker jag :)