söndag, januari 01, 2017

Sammanfattning av år 2016

Att sammanfatta året som gått är det många som gör. Jag tror att det är bra, även om jag är dålig på det. Det ger en tillfälle till att reflektera över hur året har varit, dagarna som känts som om de har flutit in i varandra och blivit till månader.

Därför tänker jag försöka mig på en sammanfattning över året som var, år 2016.

Januari

Det var en kall månad. En tid fylld av väntan. Jag började vänta på våren redan då (som jag alltid gör) och blev naturligtvis besviken. Jag vet ju att det oftast är i januari som den "riktiga" vintern börjar här och det kommer att hålla i sig i ungefär fyra månader till. För övrigt var det inte så mycket som hände mer än det vanliga med hundpromenader, lite tecknande, bokläsning, värkdagar, familjemiddagar, mammastunder. Jo, ett trevligt bröllop var vi på, ett roligt avbrott i en ganska tråkig månad.


Februari

Då öppnade "Vinterstaden" sina aktiviteter på isen vid Badhusparken, en föraning om vårvinter. Jag börjar planera för målandet av mina sommarbilder.


Mars

Vi besökte vår äldsta och hennes man i Stockholm. Vi promenerade i de vackra omgivningarna, besökte en fotoutställning, var på teater och några spännande restauranger. Ett välbehövligt avbrott i vardagen.



Påsken inföll i mars och vi gjorde en tur till fjällen för att besöka svåger och svägerska.



                                  Döttrarna testade skoteråkning.


Vid vårt skogsbryn betade ett gäng renar under några dagar, ett trevligt inslag i utsikten.




April


                 Jag köpte nya pennor och jobbade en del med nya bilder.

Det avverkades vid skogsbrynet för att ge plats åt svåger och svägerskas hus, som i skrivande stund snart är färdigt.

Maj
Jag besökte Rödöns sockenstuga och lyssnade till vännen Karin som sjöng och berättade utifrån sin senaste bok "Du ritar i sanden".

Våren kom med stormsteg och jag var pirrglad mest hela tiden. Vi lämnade stan och flyttade ut till skogsbrynet.

Jag fick lära känna ett nytt litet liv, en bedårande valp vid namn Line.


Juni
Stuglivets lugna dagar fick mig att landa. Jag planterade i krukor, vi gjorde ett nytt jordgubbsland och sådde i trädgårdslanden. Otis var lycklig över att kunna springa fritt igen.

Underbara försommarkvällar gjorde jag och vår yngsta små fotoutflykter. Den där tiden då natt och dag smälter samman, den tid som är det mest underbara som finns.

Midsommaraftonen kom och det var varmt. Så ovant men så härligt. Gamla mor var med under dagen, hon fick sitt 94-åriga livs första blomsterkrans i håret och satt mest bara och log.

Juli
Maken fyllde 60 år och våra barn med respektive bjöd oss på en resa till Istrien/Kroatien. En drömsemester på alla plan. De hade hyrt ett fantastiskt hus i en liten by med bergen som utsikt. Vi tillbringade en hel del timmar vid huset pool. Där lagade vi även en del mat i uteköket, drack ett glas kallt kroatiskt vin och blickade ut över den fantastiska utsikten.

Veckan innehöll även flera utflykter till närliggande städer och byar samt en del restaurangbesök.
Vi var så nöjda med detta land och boendet så vi har hyrt huset även detta år.

Hemma i skogsbrynet igen började kvällarna mörkna så smått. Samma dag som vi kom hem från Kroatien medverkade jag vid Öppen Trädgårdarrangemanget hos grannarna efter vägen. Jag sålde mängder med kort och några tavlor. En fantastiskt rolig dag.

Vi hade ett litet kalas för maken. Han hjälpte även till att bygga garaget hos våra blivande grannar. Annars tog vi mest dagen som den kom. Små utflykter, några besök, skogspromenader och stunder vid sjön.

Augusti


Jag fyllde år och stugan var fylld av människor (det regnade). Vi sög ur det sista av sommaren och en gnutta vemodskänsla infann sig. Maken började arbeta igen och vår yngsta flyttade in till sin lägenhet för att, även hon, börja jobba. Det blev lite ödsligt i stugan men grannarnas byggarbete gjorde det ändå inte helt ensamt. Jag hade en hel del kompisbesök vilket förgyllde dagarna. Just denna månad har alltid varit lite "svår" för mig, det har blivit så märkbart att jag inte är som "alla andra", jag går inte till något arbete. Skönt kan det tyckas men också lite ensamt. Vi hade ytterligare några födelsedagar att fira så det bakades och fixades en del.

September
Förutom juni kanske det bästa månaden. Vemodskänslan har alltid gått över, naturens färger har börjat skifta färg och ett lugnt brukar sprida sig inom mig. Jag och barnen (två av dem) åkte till Arådalen, vi vandrade upp en bit på en led, slog oss ner och åt av vår matsäck. Barnen fortsatte en bit upp medan jag satt kvar med mitt kaffe i kåsan. Det var vindstilla och alldeles tyst och bredvid mig betade ett gäng renar. Vilken frid jag kände just i den stunden.



Vår yngsta och jag gjorde en till tur till fjällvärlden. En solig och varm dag i slutet av september åkte vi till Nulltjärn som ligger i närheten av Vålådalen.

Vilken dag det blev! Över tjugo grader varmt och vindstilla. Vi vandrade till andra sidan sjön där vi slog oss ner för lunch.

Amerikanska pannkakor och färska hallon vid en fjälltjärn, kaffe i kåsan. Det kan inte bli så mycket bättre.

Oktober

Dimmiga dagar och nätter. Vår äldsta kom hem några dagar och vi såg Sara Lidmans "Tjärdalen". När vi kom ut från teatern var torget klätt i dimma. Maken kunde inte flyga hem från Stockholm utan fick tillbringa natten på en buss.

Den första ordentliga frosten kom och vi hade återvänt till lägenheten.

Nu väntade en lång mörk tid. Fast ett födelsedagskalas fick vi glädjas åt, vår yngstas. Och ett väldigt trevligt bröllop var vi med och firade. Barnens ena kusin gifte sig med sin flickvän. Ett bröllop med många gäster och en härlig fest.

November

Började vackert med rimfrostnatur, sen kom regn och isiga gator.

Vårat gamla skrivargäng hade Tiarafest för en av våra skrivarvänner som hade fyllt 60 år. Jag var med på den årliga Allhelgonamarknaden vis kyrkstallarna på Rödön. En hel del kort blev sålda.

Jag gjorde en mängd julkort, slirade runt med hunden på isiga trottoarer och var så in i märgen trött. En ihållande hosta höll mig vaken om nätterna. Fyra veckor höll den i sig.

December

Vi åkte till Stockholm några dagar för att hälsa på dotter och måg.

Teaterbesök, julmarknad i Gamla Stan, luciakonsert i storkyrkan och trevligt restauranghäng. Några sköna dagar med lite input i tillvaron.

                            Vi bakade tunnbröd i vår f d bagarstuga.

          Jag och Otis upplevde många fina morgnar under våra promenader.

Det blev jul och nyår med allt vad det kan innebära: mat, julklappar, sällskapsspel och sena kvällar.

Det här är en sammanfattning över saker som jag har gjort under året. Allt det andra, det som också hörde året till, kan vara svårt att greppa eller så vill man behålla det inom sig. Jag tänker på känslor, möten med andra människor, tankar och funderingar.

Nu har vi 2017 här. Det är vardag igen. Jag ser med tillförsikt fram emot det nya året.

                            Gott Nytt År önskar jag Er!





10 kommentarer:

Elisabet. sa...

Oj, blev det bara två månader, eller du fortsätter senare? Ja, längtan efter ljus och vår kommer hos mig direkt julen varit ,-) Ser fram emot mars och april nu på din lista. Kram på dig!

Evas blogg sa...

Elisabet: Ooops, jag började skriva igår men orkade inte längre. Trodde att jag bara hade sparat det, inte att jag hade lagt ut det. Men nu är det färdigt.

Karin Härjegård sa...

Tack att jag fick glimtar av ditt år! Vilken fin årssammanfattning. Och så roligt att jag fick vara med i den!

Evas blogg sa...

Karin: Tack ska du ha! Klart att du fick vara med :) Jag försökte länka till din sida men det ville inte blogger vara med om.

Hajan sa...

Jättefin årskrönika , Så fina bilder
God fortsättning önskar Hajab
n

Evas blogg sa...

Hajan: Tack ska du ha!

Hajan sa...

Förlåt men jag har varit en gång till och hälsat på.
Det var så himla vackert och fint, vilket år Ni haft.
tack.

Evas blogg sa...

Hajan: Du är så välkommen! Tack ska du ha. Ja förra året var mycket fint.

mossfolk sa...

Nämen, nu var här fler månader -det var bara två senast jag kikade in ;)
Så många fantastiska bilder och fina årstidsspeglingar! Och det var alldeles bestämt på tiden att din mamma fick krans i håret på midsommarafton :)

Evas blogg sa...

Mossfolk: Ja det blev några fler till sist :) Tack ska du ha! Ja visst var det på tiden.