lördag, oktober 13, 2012

Jag bakar knäckebröd och funderar. Det går så bra att sätta samman de två komponenterna. Att jobba med händerna drar igång hjärnaktiviteterna.

Jag tänker på trötthet, hur samhället är så trött, det samhälle som är vi. Så många som är trötta. De som har ett arbete är trötta för de måste arbeta alldeles för mycket, då nedskärningar på arbetsplatserna snart hör till rutinerna. Så har vi alla som inte har något arbete, de blir trött av tristess och oro. Och de sjuka som blir trötta utav sin sjukdom. Och barnen blir trötta av för många aktiviteter eller av att de sitter vid en dator eller TV hela sin lediga tid. De gamla som sitter ensamma i sina lägenheter, de är trötta efter ett långt liv. Och trötta av ensamhet och oro.

Hur ska vi komma till bukt med den stora tröttheten? Någon som har något bra tips?

5 kommentarer:

Eva Swedenmark - Livet enligt mig sa...

Eva, jag håller med dig, det är sorgligt. Det finns så mycket ensamhet, samtidigt så mycket längtan i ett kallt samhälle. Vänskap, nära kontakter med dem du tycker om, är den enda vägen.

mossfolk sa...

Just det här pratade vi om på jobbet i veckan. Tröttheten.

Jag tror att det handlar mycket om en känsla av otillräcklighet. Och på att botemedlet är mer kvalitetstid med familj och vänner.
Men finns inte tiden, blir det istället ett krav -det där med att man ska ha kvalitetstid. Då träder otillräckligheten fram. Och stressen. Och tröttheten kommer som ett brev på posten.

Ingela sa...

En mer mänsklig arbetsmarknad där det finns plats för alla, inte bara de mest högpresterande vore en enkel åtgärd som jag dessutom tror inte skulle kosta nånting i långa loppet. Tänk om det fanns plats för alla de som kan klara de arbetsuppgifter som inte kräver akademisk tankeförmåga, men som är lika viktiga. På varje arbetsplats borde det finnas en trivselvärd/värdinna. En som köper hem fikabröd ur gemensam kassa, sätter på kaffe, byter gardiner ibland, hämtar posten o.s.v. En som behandlas som en arbetskamrat i laget och som är med i gemenskapen och som kan avlasta några andra de där småsakerna som nästan kan suga musten ur en. Förr fannns springpojkar (kanske flickor?) och vad är det för fel med ett sånt jobb? En ingång i arbetslivet eller en uppgift för den som inte har förmåga eller lust att sätta jobbet före allt annat i livet och prestera tills skjortan spricker.

Evas blogg sa...

Eva: Ja vi måste göra det bästa av det vi har omkring oss för, som du skriver, vi lever i ett kallt samhälle.

Mossfolk: Ja otillräckligheten är tärande, likaså stressen. Jag tänker på dig som åker till skogen när du är ledig, så otroligt klokt!

Ingela: Vilken otroligt bra idé! Och tänk så mycket trevligare det skulle bli på arbetsplatserna. Ett sånt arbete skulle jag kunna tänka mig några timmar per dag.

Hajan sa...

Det är verkligen konstigt, alla säger att de är trötta.
Jag tror vädret betyder mycket,den man blir pigg av är ju aldrig framme nu för tide. SOLEN menar jag.
hoppaS VI BLIVER PIGGARE eljest
går det åt helsicke.
kram