Två ord som får mig att känna mig obekväm är gubbe och kärring. Exempel:
- En man/kvinna ringer och undrar om jag har gubben hemma. Vilken gubbe? Om det är min man du söker så är han hemma.
- Jag lämnade kärringen hemma. Kärringen? Påskkärringen eller vad?
Jag vet inte vad som får mig att reta mig på dessa ord men de känns nedlåtande för mig.
Vad tycker du?
7 kommentarer:
Det här skapade en liten diskussion här hemma i vår soffa. Fast bara en liten, för vi var rätt överens :)
Gubben kopplade ingen av oss till något negativt. Min mamma kallade kärleksfullt sin far för farsgubben, och min pappa för sin gubbe. Granntanten pratar ofta med värme om sin avlidna "gubbe" och frågar ibland hur det är med min gubbe.
På samma sätt har jag inget emot käring, vilket vi kopplar samman med den man håller kär.
Kärring däremot har definitivt en negativ klang och känns snarast som ett skällsord.
Det var resultatet av vår diskussion i soffan, här på tredje våningen i det gula huset.
Mossfolk: Härligt att jag fick igång en diskussion ;) Nej käring är på något vis ett annat ord - kär.....men kärring är ett vidrigt ord.
Samma här .., som Mossfolk.
Gubben är för mig nästan kärleksfullt uttryckt.
Men det är sämre med kärring. Det låter så negativt.
Satkärring .., sånt.
Hälsa nu till "gubben" din, Eva ,-)
Jag gillar inte: "Har du karl´n hemma" speciellt inte på östgötska, haha. Man, ska det heta, basta.
Fru låter främmande och hustru låter så högtravande.
Nej, man och kvinna duger bra.
Att ett r kan göra så mycket. Käring är riktigt fint, kärring inte! Lilla gubben sagt till min son eller Milton, helt okej. Men inte till någon annan man i min omgivning.
Personligen gillar jag inte ordet tant och kallar mig absolut inte kulturtant!
Eller varför inte bara kärestan så passar det samkönade par också.
:)
Elisabet: Okej då, jag hälsar till honom ;)
Madicken: På östgötska....ler :) (vet ju hur det låter). Man och kvinna, kärestan är ochså fint. tror jag ska börja köra med partnern, bara för att förvilla lite :)
Eva: Ja lilla gubben funkar till ett barn, det är något sött över ordet. Tant förknippar jag med en tant, som de var förr, hatt, handväska, kakbaksintreserad.....För mig symboliserar ordet tant något fint. Fast jag vill inte bli kallad tant, inte än i alla fall :)
Skicka en kommentar