tisdag, oktober 19, 2010

No Carpe Diem.

Jag tycker att vintern är en lång väntan. Den började för någon dag sedan, när jag kände isvindarna och kände doften av snö i luften. Jag tycker inte om vintern. Den är mörk och kall och isig och....allmänt tung. Jag skulle för den skull inte vilja bosätta mig söderut i landet, där är det också mörkt, kanske ännu mörkare i och med bristen av snö. Där regnar det istället. Jag tror det är mörkret som är min värsta fiende. Energilösheten tränger sig på. Hur gör man för att stå ut? Jag behöver ha något att längta till, en slags morot som finns på näthinnan. "Fånga dagen" är ett positivistiskt uttryck. Jag struntar i det just nu. Carpe Diem får vänta. Istället har jag min bild på näthinnan och den tänker jag leva med under ett antal månader framöver.

13 kommentarer:

Elisabet. sa...

Ja, just så är det.
Och snart vrider vi tillbaka klockan och då blir det mörkt redan vid fyra, femtiden!

Själv brukar jag hänga upp längtansmorötter som dinglar i hjärtat under mörka vintern.

En resa till Grekland på hösten.
Sånt.

Nu vet jag ju ingenting om hur tillvaron ter sig då .., har jag arbete, kanske jag inte alls kan vara ledig?

Helst vill jag bestämma själv över mina dagar och vem vill inte det?

Det är inplanerat båtluff i Grekland med Emma och hennes kamrat, men allt hänger liksom i luften.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Eva, man måste smida rymningsplaner!

Evas blogg sa...

Elisabet: Ja då blir det korta dagar. "längtansmorötter som dinglar i hjärtat", det var det vackraste jag hört på länge! Får jag låna de orden av dig? Ja att bestämma själv är en av morötterna, om man har den "förmånen" (eller är tvungen till). Nu hoppas jag att din längtansmorot ska slå in för det låter underbart!

Eva: Rymningsplaner, ja det låter klokt. Tyvärr kommer jag inte att rymma, rent fysiskt, denna vinter men inom mig rymmer jag. Och kanske, rent fysiskt, till sommaren. Just nu längtar jag.

Sara sa...

Jag tycker verkligen att mörkret är det som är jobbigast med vintern. Kylan kan man alltid klä på sig mot men mörkret kommer man liksom aldrig ifrån. Sen är ju halkan ett helt annat avsnitt som jag inte ens vill prata om ;)

Annika sa...

Det känns ju som om det precis var vinter. jag tycker verkligen det.
Märkligt att det är dags igen snart.
Fattar det inte. Och Eva, nog förstår jag att mörkret TÄR!!
Kram!!

cruella sa...

Ja, nog var det nyss vinter. Och jag har inget emot det! Vi har haft en underbar vårvinter, vår och sommar emellan och hösten har varit fin på det stora hela. Det går ju så fort - vips är det adventstid och jul och sedan är det lite segt i januari. Och så ett tu tre så är dagarna längre igen.

Evas blogg sa...

Sara: Ja mörkret är tungt. Jag tror vi människor upplever mörkret på olika vis, en del blir rent sjuka av det. Vi får tända ljusoch göra det bästa av årstiden. Nej halkan är hemsk. Läste i tidningen om alla halkolycker som varit söderut det senaste dygnet. Jaha nu är det dags igen, var min tanke.

Annika: Ja visst skiftar det snabbt, tack och lov. Men just nu, i början av perioden, då känns det tungt. Men det blir bättre.

Cruella: Fint att du ser det så. Och visst går det fort, egentligen. Bara vissa dagar som känns tyngre än andra. Vetskapen om en lång period av totalt mörker. Ja nästan i alla fall.

Anonym sa...

Och jag längtar till riktig vinter, snö och mörker och slask!

Evas blogg sa...

Carina: Ja tänk hur olika det kan vara. Det kanske jag också skulle göra om jag bodde där du bor. Vem vet :)

Tankevågor sa...

Jag tycker ju egentligen om vintern när den är som den ska vara....inte slaskig och grå.

Svårast med vintern är mörkret och jag gillar verkligen inte halkan. Usch, för det! Jag blir så trött när det är mörkt.

Vi har bokat en tripp till London över en helg så att jag har något att se fram emot....det hjälper lite att rymma ifrån det hela innan julen och det efterlängtade jullovet tar vid.

Men jag oroar mig för Roxy....har bokat hundpensionat men det har hon aldrig bott på...vår hundvakt finns inte kvar längre. Suck!! :(
Känns inte helt bra..

Vi får lägga ut sommarminnen på våra bloggar så att vi inte glömmer att det kommer en ny tid till slut igen tycker jag. :-)

Kram på dig!

Evas blogg sa...

Londongirl: Nej mörkret är tärande. De korta dagarna då man får skynda sig för att hinna få lite ljus på sig. Och kylan. Som i vintras när det var ca minus 20 under flera veckor. Det tog på krafterna. Låter fint att ha en resa att se fram emot. Det kan behövas. Vi hade också tänkt göra en resa i höst men vi bestämde oss för att vänta till nästa år. ngrar det lite just nu men, men. Jobbigt när man ska lämna bort sin kära hund till främmande människor. Men det kommer säkert att bli bra. Själv ska jag vara hundvakt om två veckor, till den prickiga. Hennes husse ska åka på solsemester en vecka. Jag längtar efter henne! Ja vi får göra det. Kram!

Vonkis sa...

Det enda som är bra med vintern är att den tar slut så småningom...

Evas blogg sa...

Vonkis: Exakt så!