En ny färd till de västra delarna av Jämtland ska ske i morgon bitti. En ny retreat väntar. Nya människor som ska mötas under ett drygt dygn. Vi ska mötas i tystnad, med fjällen som fondvägg.
Och det är alltid lika spännande att möta sig själv i tystnaden. Man vet aldrig vad som händer. Jag tror att det kommer att bli bra, på många sätt och vis. Det känns så.
10 kommentarer:
Du verkar glad och förberedd. Härligt!Det var jag inte vid min första retreat, det var hemskt att möta mig själv då och inse hur mycket sorg jag hade inom mig. Men nyttigt var det.
Hoppas jag hinner säga: ha det så bra Eva!!
Varma hälsningar
Eva: Ja det kan komma upp mycket till ytan under retreater. Man hinner ikapp sig själv och allt vad som finns där inom en. Och det är otroligt nyttigt. Även om det nyttiga kan göra ont. Jag känner mig peppad men vet inte alls var jag landar på lördag kväll. Spännande.
SoF: Tack ska du ha! Ja då - du hann :)
Lycka till! Stor kram!
Elisabet: Tack ska du ha!
Jag är riktigt avundsjuk... skulle ha suttit fint med ett par tysta dagar nu. Men det lär bli tvärtom - jobbfest i kväll och huset fullt av ungdomar (nåja, de är väl rätt vuxna...) i morgon.
Hoppas du får det bra Eva!
Vad skönt det där lät "att möta sig själv i tystnaden".
Nice post and this post helped me alot in my college assignement. Gratefulness you seeking your information.
Bloggblad: Ja det är skönt med tystnad. Men det kommer kanske något tillfälle för dig ockå.
Annika: Tack!
Vonkis: Det är skönt!!
Skicka en kommentar