Jag vaknade totalt igenmurad i morse. Längesen jag var så här förkyld. Maken hade ledig förmiddag och vi skulle storhandla. Min mammas inhandlingslista var också lång, då även hon är sjuk och inte orkat handla. Bil nummer ett orkade inte igång, då den har stått utan motorvärmare under makens sjukdomstid. Bil nummer två var lika död den.
Maken fick åka med en kollega till jobbet och handlingen får vi ta en annan dag. Jag hittade en slät bulle i frysen och vispade den sista gräddskvätten. Tröstätning pågår kan man säga. Och tre böcker har jag att läsa, så det går ingen som helst nöd på mig. Med bilarna är det värre. Just nu vill jag inte tänka på dem, flyr in i klosterlivet istället. Karen Armstrongs bok "Genom den trånga porten" skildrar hennes sju år i kloster. Ett liv fyllt av hård disciplin och fasta regler. Ett liv som hon till sist bröt upp ifrån. När jag läser denna bok känner jag mig lättjefull. Jag med min semla och mitt nybryggda kaffe. Men aldrig i livet skulle jag vilja byta detta liv mot ett i kloster. Inte en chans.
4 kommentarer:
Hoppas förkylningen inte förstörde din semleupplevelse! Jag är lite besatt av semlor just för att jag inte lyckats med att göra dem här!
Då blir det liksom ännu viktigare med semlor!!!
KRAM!
Och här har det halv-sovits på soffan Ektorp, medan en långfilm visats på 1:an. Från Skottland. Å, där skulle man gärna bo.
På sommaren, i alla fall.
Jag har tagit mig en tupplur - det var skönt för förkylningsresterna som finns kvar. Maken skottar som tusan för att få upp bilen på uppfarten - och jag är glad över att slippa gå ut.
Har dock ingen grädde att frossa på... (han kunde nästan ha köpt hem en semla när han ändå åkte förbi affären....)
Carina: Nej inte det minsta förstörde den den upplevelsen :) Ja du det har jag full förståelse för!! Ska jag skicka dig en?! :)
Elisabet: Ja där ser det fint ut. Fast det är det ju här också :)
Bloggblad: Ja jag har sett att ni har snökaos hos er idag. Vilken tur att du får vara inne! Ja semlor är aldrig fel!
Skicka en kommentar