Ibland bubblar det inom mig, av ilska. Ganska ofta faktiskt. Den går sällan ut över någon annan men jag sätter den i ord. Jag brukar argumentera för min ståndpunkt, oftast på ett lugnt vis (om än det bubblar inom mig). Jag tror inte på "pajkastning" men jag tror på sakliga diskussioner. Tyvärr går det inte alltid att föra sådana.
Jag vet att det inte är nyttigt att vara arg, eller? Kanske är det sunt?
Vad är det då jag blir arg över? Svaret blir nästan alltid:
1. Orättvisor av något slag. Och orättvisor finns det många och av varierande slag.
2. Trångsynhet och kontroll. Dessa egenskaper får ingenting att växa, vare sig människor eller miljö.
Idag har jag mött trångsynthet. Om det gjorde mig arg?
JA!
5 kommentarer:
Skaffa dig en katt! Det sänker blodtrycket .-))
Kram på dig!
Elisabet: Men jag har ju inte högt blodtryck!! Och så är jag allergisk mot katter. Inte en enda poäng rätt där :)
Ja, då får du fräsa ifrån, så trycket lättar! Det intre, "jag-blir-så-arg-trycket" .-)
Trångsynthet och kontroll är något av det jobbigaste som finns, tycker jag. Det är sant att det inte får något att växa, kontroll gör att man känner sig misstrodd och blir oerhört arg ofta. Skaparlusten dör direkt. Och det är som du skriver, att ibland är det svårt med sakliga diskussioner, alla klarar inte att föra sådana kring vissa ämnen. Det urartar istället. Man får själv försöka hitta ett bra sätt att lätta på trycket när man blir arg, men inte alltid så lätt. Själv har jag lite högt blodtryck, så jag misslyckas nog med detta ibland:-)
Elisabet: Ja då, I will :)
Jämtlandstösen: Exakt, skaparlusten och frimodigheten får sig en törn. I det finns inget som helst växande. Och trampar man på "känsliga tår" då kan det bli svårt för en del att hantera situationen. När man bara ser till sitt eget och inte till helheten. Trots min ilska så har jag lågt blodtryck :)
Skicka en kommentar