tisdag, december 15, 2009

Vandaliserade granar och ledsna själar



  1. Missnöje, bitterhet och ledsenhet kan leda till destruktiva handlingar. I vår stad har de offentliga granarna förstörts, en efter en. Ljusen har slocknat och granarna är nu dolda i mörker.

Att vandalisera är ett sätt att tala om att något känns fel. När orden inte finns och när känslorna är starka, det är då man kan förstöra det vackra, det som skapar trivsel. När det vackra inte finns i människosjälen förgör man det yttre, det som syns. Det är ingen försvarbar handling, däremot är det ett rop på hjälp. Ett rop från en vilsen själ, som är väl dold i mörker. Precis som granarna nu är.

4 kommentarer:

Annika sa...

Usch vad tråkigt. Det får mig att tänka på min bror när han var i 7 års åldern och väldigt arg på våra föräldrar en gång. För att straffa dem rev han sönder sin älsklingsbok. Han trodde nog att det skulle göra lika ont i dem som i honom. Sedan grät han medan han försökte tejpa ihop sidorna. Kanske att även de som förstörde julgranarna ångrar sig? Man kan ju hoppas i varje fall.

Evas blogg sa...

Annika: Det kanske är så att de som nu vandaliserar granar egentligen är små ledsna barn inuti.

Elisabet sa...

Ja, man kan ju undra?

Var finns svaren ..?

Evas blogg sa...

Elisabet: Inom människan, djupt inne.