Bodil, hon kan skriva hon. Och tänk, hon tjänar pengar på sitt bloggskrivande. Jag reflekterar över detta med att bloggskriva. Hur olika det kan vara. Bodil gjorde det till en affärsidé. Hon kan det, för hon är känd. Och hon kan skriva. Andra blir kända för sin blogg, även om de inte är duktiga på att skriva utan är snygga eller osedvanligt rappa i sitt skrivande. Sen är det vi andra. Och varför skriver vi - egentligen? En del visar sina fotokunskaper, andra skriver om dagens små händelser. Vissa berättar om hur de mår, inte sällan inträffar det när människor är nere och vill ha uppmuntran. Det finns bokbloggar, matbloggar och andra mer riktade sådana. Det finns bloggar för allas smaker. Bloggar där man känner sig mer eller mindre hemma. Det är en härlig värld, där alla får finnas, även om det ibland dyker upp små anonyma troll som inte gillar det man skriver. För det mesta tycker jag ändå att det är en varm stämning bland bloggarna. En värld i världen, så att säga.
9 kommentarer:
Är man redan känd, kan man få i stort sett vad som helst utgivet - se Miss Gillettes blogg där hon sågar en dålig bok av kända författare.
Jag har nog haft en himla tur som bara stött på trevliga bloggare - men så aktar jag mig för kontroversiella ämnen också! Vill inte få skäll med stora släggan. Men det var bra nära när jag skrev om självmord en gång... några läsare hakade på och tyckte det var hemskt att bara lämna sin familj så där utan vidare, andra blev ännu argare och tyckte att det var en mänsklig rättighet att få ta livet av sig. Riktigt hätskt blev det - och onyanserat.
Efter det skriver jag bara om snälla tantsaker.
Ja det kan man ju undra... ;) och det gör jag ganska ofta.
Ska jag hålla på? Varför? Ska jag göra si eller så? Paus...eller inte. Fram och tillbaka.
Några stycken bloggar har det blivit genom åren.
Tyckte det var väldigt roligt att skriva när jag var yngre, men upptäckte när jag skaffat mig blogg att det inte kändes så viktigt längre.
Kommer att tänka på en mening från E.Tolles bok, En ny jord;
"Bara sluta ha åsikter" (och se vad som händer).
Numera är bloggen mest en bilddagbok för att göra det roligt att fotografera och som i sig samtidigt gör det ännu mer roligt att vistas i naturen.
Ha det gott Eva!
Jag måste ju lägga till att jag lärt känna några riktigt goda vänner den här vägen också! Såna som jag mailar med mycket privat. Ovärderligt!
Och jag sticker ut hakan ibland och får den nästan avbiten men kan inte låta bli. Jag bloggar för att jag älskar att skriva men även som en form av minnesanteckningar. Att jag fått bloggvänner på köpet är dock det bästa av allt.
Bloggblad: Ja ibland vill jag skriva kontroversiella saker men orkar inte riktigt med att diskutera med alla "troll" som dyker upp i sådana sammanhang. Jag har nog också övergått mer och mer till snälla tantsaker :) Ja vännerna som kommit till via bloggen är det bästa med hela grejen.
SoF: Ja det går lite upp och ner med ens tankar kring bloggen. Jag tycker ändå att det är mest fördelar. Särskilt när man jobbar ensam mycket, det blir en kontakt utåt som känns å bra. Ja dina foton är så fina och visst är det så, det blir roligare att fotografera när man kan lägga ut sina bilder och visa andra.
Fast sluta ha åsikter, det är svårt!
Annika: Ja tänk att så fort man sticker ut näsan lite så finns det dom som hugger på direkten. Ja visst är det ett fiffigt sätt att minnesanteckna på, som en dagbok med kommentarer. Håller med dig om att bloggvännerna är det bästa av allt.
Fast helt ärligt tycker jag inte alls att den boken är märkvärdig .., inte alls! Några stycken som glimtar till .., men mycket annars .. nej, jag tycker fortfarande att många av bloggarna jag läser är MINST lika intressanta, om inte mycket mera.
Ibland tror jag att det är som Bloggblad säger (eller inte ibland, jag tror ..) har du bara gjort dig ett namn, kan du få vad som helst utgivet.
Ja, ni kan ju se vad som händer när jag försöker berätta om en personlig besvikelse kring en känd författare, dvs Bodil M och hennes senaste bok.
Kolla mina kommentarer - de är ju förstås av både positiv och negativ karaktär till mitt inlägg och mina tankar om den här boken. Men man undrar: ska det bara vara "feel-good" på bloggarna? Får man inte säga vad man tycker utan att det genast ska bli aggressiva tankar och utrymme för påhopp, typ att man flyttat till Frankrike av skatteskäl?
Jag älskar min nya bloggvärld och alla underbara nya cybervänner som dykt upp där. Men nog ska man kunna föra en och annan vettig debatt också om man vill. Utan att det hettar till och det blir näst intill obehagligt?
Varför skriver man....för mig har det blivit ett härligt sätt bevara vardagsögonblick och tankar, helt klart mest för min egen skull.
Elisabet: Jag tycker om boken. även om jag läst en del av innehållet på B:s blogg. Jag tycker att hon har en skärpa i sina iakttagelser som är få förunnad. Men visst kan det vara så som du säger, att många som redan är kända har lättare att få ge ut böcker. Förlagen vill ju tjäna pengar och vet vilka deras "säkra kort" är. Även om det ibland kan kännas lite orättvist.
Monet: Jag tycker att de som skriver onyanserade kommentarer under "Anonym" är de mest destruktiva. De inbjuder inte till någon diskussion utan slänger enbart elakheter över bloggskribenten. Fegt och tråkigt.
Marie: Ja det är ett bra sätt att bevara sådant som händer i stunden.
Skicka en kommentar