tisdag, november 03, 2009

Tidig morgon på Frösön

Ute viner vinden. För med sig trädens kvarvarande löv, som virvlar iväg likt konfetti i allsköns färger. Jag tänder ljus här inne, inte elektriska sådana utan levande. Lågor som värmer en kulen och mörk dag. Kaffegryggaren puttrar. Jag ser ut genom fönstret, människor på väg till sina arbeten. Idag är jag nöjd med att ha mitt arbete här hemma. Idag är det så, inte alltid.

Så hör jag tassar i trappuppgången, öppnar dörren och in slinker en pigg och glad hund. Den prickiga. Min kompis från förr. Vi ska umgås hon och jag, hela dagen. Det är en alldeles särskild lycka. En alldeles speciell relation. Vi snackar en stund, hon med sitt språk och jag med mitt. Gosar lite i soffan. Hennes ena tass smyger sig upp, hon vill så gärna hoppa upp men vet att hon inte får. Ser in i mina ögon och gnyrpratar med mig. Värmen sprider sig inom mig. Älskade hund!

Dagen har vaknat. En dag som ska fyllas med arbete samt en och annan blåsig hundpromenad.

Livet här och nu är fint.

En onsdag i november, då trädens grenar är kala och vinden viner.

Här inne brinner lågorna från de tända ljusen.

4 kommentarer:

Elisabet. sa...

Så lycklig du låter Eva!

Så h a r m o n i s k.

Som när man sitter i en båt som stilla guppar på vågorna ...

Evas blogg sa...

Elisabet: Ja idag har det varit en sån där lugn och fin dag. Förnöjsam.

Christina sa...

Ha ha, den blicken känner man igen ;)

Så himla fin hon är, hon den prickiga!

Evas blogg sa...

Christina: Ja dom vet hur dom ska få en på fall :) Ja hon är en fin hund. Och världens goaste.