...där gränsen mellan ute och inne flyter samman. När getingarna surrar utanför dörren men motas av den skira gardinen.
Måltiderna intas utomhus på den stora altanen, där middagsvilan också sker. Där kaffekalasen avlöser varandra och många glada röster hörs.
Sommarliv, njutningsfulla tid.
Som jag värnar om in i det längsta.
5 kommentarer:
Måtte sommarlivet räcka länge, länge till och efter det i minnena och bilderna att njuta av under den mörka årstiden!
Det är sådana stunder som gör livet värt att leva. Så fick även du sol - härligt!
Älskar också känslan av en fladdrande vit gardin mot den stora altanen. Sommaren, jag vill hålla den kvar men känner att den slinker ur mitt grepp.
Tack för kakor och kaffe i din oas!
Min altan ser lite annorlunda ut än din just nu - men det kan väl bli...
Kram.
Marskatten: Ja man vill hålla ut denna tid så länge som det bara går.
Annika: Ja visst är det? Ja vi fick en varm och skön soldag.
Eva: Vill hålla kvar länge, länge. Men visst känns det att det börjar gå mot sitt slut med denna ljusa, varma tid.
Eva A: Tack själv för trevligt sällskap! Din altan kommer att bli jättesnygg, det är jag säker på. Kram.
Skicka en kommentar