"Ta god tid på er", sa den vänlige mannen.
Vi gick till olika ställen där det fanns lediga gravplatser. Stannade, kände in. Det kändes så viktigt att det skulle bli en fin och lugn plats, precis som pappa var.
Till sist fann vi den.
Hans sista vila kommer att bli nära en björk. Han kommer att få ligga bredvid en dam som hette Ingeborg, det tror jag han hade tyckt om.
Kyrkogården ligger strax nedanför där mamma bor, alldeles nere i backen.
Pappa kommer att finnas nära henne,
men ändå inte.
Åh vad jag saknar honom idag.
11 kommentarer:
En fin plats låter det som...
Kram!
Trots vad det handlar om: så trevligt. När pappa dog fick han sin grav bredvid den senast begravda. Punkt slut.
Det var ett litet barn som låg där. (Eller vänta, det kanske var på andra sidan? Att det kom efter pappa?) Jag brukade tänka på att pappa var bra på att läsa godnattsagor som han hittade på alldeles i huvudet. Det kändes bra för mig å barnets vägnar.
Och så trevligt för Ingeborg ..-)
Madicken: Ja jag tror det kommer att bli bra där. Strax nedanför mammas lägenhet och med utsikt mot Frösön, där vi bor. Mitt emellan så att säga.
Cecilia: Här fanns tre områden att välja på, med några lediga urngravar på varje. Så bra att vi fick på den kyrkogården som ligger nära mammas hem. Vilken tur för det lilla barnet att din pappa fick ligga bredvid henne!
Elisabet: Ja kanske det. Pappa var ju en gentleman.
Det blir säkert fint. Det är så viktigt att det känns bra (för alla) med platsen för sista vilan.
Jag minns när vi skulle välja (eller rättare sagt jag visste inte att jag hade ett val) plats till Janne.
Det var kallt och grått den dagen. Vi blev visade en plats längs en grå mur, det var blött, fuktigt och mossigt och jag blev helt panikslagen och tänkte - nej aldrig, inte här! Blev så nära till gråten.
Men vågade mig ändå på att fråga om det verkligen inte fanns någon annan plats.
Men tänk att det fanns, i en helt ny rad av gravar, under en alm, med kvällssol, utsikt mot ån och kullar nedanför. En himmelsvid skillnad mot den första platsen.
Jag minns lättnaden och den sköna känslan av att "här, här blir det bra!"
Marskatten: Men vilken tur att du frågade! Låter ju väldigt mycket bättre än den första platsen. Ja det känns skönt när det blir bra.
*kramar om*
Det låter som en rktigt, riktigt fin plats ni har valt. Han är säkert så nöjd med den!
Vonkis: Tack ska du ha!
Annika: Ja det tror jag också :)
Skönt att ni hittade "rätt" plats och att ni bägge två var överens om att den var rätt.
Christina: Ja, jag tror att det ska bli bra.
Skicka en kommentar