Den här kolteckningen gjorde jag -81. Minns tydligt kvällen. Jag och mina kompisar satt i vardagsrummet i det hus jag delade med åtta andra personer. Platsen var Edelviks folkhögskola i Burträsk. Jag gick konsthantverkslinjen och vi hade just övat i kolteckning.
Det nya ETC- numret hade Japan som tema. Många fina bilder som jag tecknade av, bl a denna lille kille.
Han borde vara över 30 år nu. Men han finns fortfarande i mina gömmor som den lille kille han var då, i ett nummer av ETC för 28 år sedan.
Och jag minns känslan av hur pennan bara flöt över papperet. Jag tänkte inte, bara tecknade och det har helt underbart roligt.
11 kommentarer:
Tänk, vilka begåvningar det finns i bloggvärlden!
Jag är fylld av beundran!
Elisabet: Hehehe, tack! Men det här är en jättegammal bild!
Vilket fint porträtt Eva!
Du har verkligen lyckats fånga de asiatiska dragen i pojkens ansikte, vilket inte är det lättaste.
Vilken jättefin teckning!! Gillar den verkligen.
Christina: Men tack! Jag tror att jag var en mer driven tecknare då än nu. Då målade och tecknade jag varenda dag. Man övar ju upp sig - ja det vet ju du!
Annika: Tack ska du ha! Jag hade flera stycken, bl a även på en liten flicka men de försvann nog med flytten, tyvärr.
Vilka fynd du gör i dina gömmor. Vilka fina bilder. I bland, inte alltid, när jag hittar saker från förr, så kan jag minnas känslan från då så exakt. Märkligt.
ETC läste jag också då , förr i tiden :)
Panter: Ja visst gör jag? Ja så är det för mig med, minns så i detalj rummet och känslan. Häftigt hur minnen kan ligga lagrade. Den var en läsvärd tidning tycker jag.
Du är ju född till att måla och teckna, det ser man tydligt!
Marskatten: Tack ska du ha! Vad glad jag blir för de orden.
Så du och jag pysslar med liknande saker...rotar i det förgågna vad det gäller bilder och så :O) Att jag skulle bli så glad att återuppliva gamla minnen...det trodde jag aldrig :O)
Gunnel: Aha, du också! Ja visst är det roligt? Jag blir också glad när jag hittar alla dessa minnen.
Skicka en kommentar