Vad gör du nu för tiden? Titeln på en Ledinlåt och en ofta förekommen fråga när man träffar någon bekant. ”Jag läser teologi på halvfart”, blir mitt svar just nu. Ett svar som blir bemött på många olika sätt.
En del blir alldeles tysta, nästan generade och byter snabbt ämne.
Andra tycker det låter intressant, ställer frågor och berättar om egna gudserfarenheter.
Så finns det dom som blir provocerade och går till attack. Jag kan dock inte stå till svars för korstågen, jag var inte med då! Jag har heller inte svaret på varför så mycket ont sker om det finns en Gud. Att en del läser Bibeln utan koppling till den värld vi lever i idag, det får stå för dom. Även om jag har en tro så är den inte liktydig med hur andras tro ser ut.
Det finns en mängd konflikter som uppstått genom trosskillnader, det finns också en mängd goda företeelser och gärningar, som tillkommit genom trons handlingar. Mitt fokus ligger på de goda gärningarna, förena istället för att söndra.
Jag samtalar gärna kring tro och gärna med icke-troende, men på ett vuxet plan. Att trampa på andra och anse sig äga sanningar, det leder ingenstans.
Vad som är mest slående för mig är att religion berör, alla blir berörda, oavsett om man tror på Gud eller ej.
Ingen lämnas oberörd.
11 kommentarer:
Jag minns en gång i högstadiet .,. vi satt i fönstersmygen och väntade på läraren i tyska.
Då säger min klasskamrat Anders: "Är din mamma pingstvän?"
"Nej, inte alls!" svarade jag, som skämdes över just detta.
Såklart att han visste.
Men hon var den enda mamman i klassen som tillhörde den församlingen och det var oerhört känsligt för mig.
Ojoj.
Religion berör verkligen.
Att ta ställning kan ibland vara provocerande för andra. Det är tydligen mer "rätt" att inte ha några synpunkter på religion, politik eller viktiga händelser - alltför många svenska artister/idrottsmän har ALDRIG några synpunkter på dessa områden när de intervjuas.
Elisabet: Ja i den åldern kan det ju vara pinsamt att tala om tro. Minns att jag också skämdes när mamma började prata om Gud, även om hon inte tillhörde något samfund, gick inte så ofta i kyrkan heller. Inte då men senare och då gjorde det mig inget.
Samuel: Nej har man det måste man argumetera för det och det kan ju bli jobbigt :-)
Japp det berör!
Många rör ihop tro/religion med de hemska handlingar som begåtts i religionens namn.
De kan inte skilja på religion och människors ondska driven av olika intressen, makt, olja, ekonomi m.m men som alltså sägs ske pga religion.
Alltså man kan inte säga att man invaderar ett land för att man vill ha makt över dess tillgångar, men man kan säga att det sker i Guds namn (som hämnd?). Då låter det ju genast mycket bättre... (obs ironi)
Det är ju kanske inte så konstigt då att man inte basunerar ut vad man tror på?
Ha det gott!
s o f: Håller med dig, det blandas ihop. Och jag tycker att det oftast fokuseras på vad religionen gör i ondskans tecken. Jag tror att vi behöver lyfta fram det goda mer än vad som nu görs.
Grunnade på ditt inlägg innan jag somnade - tror inte att jag kom fram till några världsomvälvande sanningar... Anledningen till de starka reaktionerna är naturligtvis många - men för många tror jag att det är svårt att acceptera det motsägelsefulla och mystiska. De vill ha bevis och vetenskapliga förklaringar. Och den kanske svåraste frågan att tackla är, om Gud finns varför tillåter han så mycket lidande? Ett enkelt, jag vet inte tillfredställer inte tvivlaren.
Margaretha
To one who has faith, no explanation is necessary. To one without faith, no explanation is possible.
St. Thomas Aquinas
e m: Det ligger mycket i det du säger, går det inte att vetenskapligt bevisa och mäta är det svårt att ta till sig. Nej det är just det, ibland kanske inte förklaringar behövs.
Därför orkar man inte alltid berätta vad man håller på med.
Sånt bra thomas-citat!
Ska försöka komma ihåg det när somliga mig närstående börjar igen ...
Cecilia: Nej jag förstår dig. Ja visst var det bra? Skriv upp det och ha med dig :-)!
Intressant. Sen jag började vara aktiv i kyrkokör, k-o-politik och skriva församlingsbladet, vet "alla" redan var jag står, så jag får aldrig några frågor. Det var mer förr när jag var ung... nu tycker jag det överlag har blivit ett större intresse för andliga frågor, och efter alla katastrofer vet icke-kristna vad kyrkor kan ställa upp med.
Precis som du säger, försöker jag aldrig försvara min tro, och jag har många gånger svarat att det är människor som krigar, inte Jesus eller Gud.
Det var ett intressant samtal i kväll i teve. Annas.. nånting kl 19. Tyvärr fick jag bara se halva eftersom barnbarnet började showa, men jag ska se en repris!
Nu har jag läst ifatt hos dig - eftersom jag alltid går efter min nyligenlista, så vet du redan att jag missar dina uppdateringar. Ska inte tjata om det mer...
Bloggblad: Ja jag såg det, mycket tänkvärt. Jag tycker att hon är en bra programledare, ödmjuk och klok. Och låter andra tala till punkt. Så gillar jag K-G Hammar, klok man med pondus. Ja jag vet ju det :-)
Skicka en kommentar