lördag, november 01, 2008

Första november

En strålande Alla Helgons Dag.

Vi besökte vår f d hemhalvö, där det var marknad nere vid kyrkan.


Svägerskans vackra kransar sålde slut


Utsikt ifrån kyrkogården


Många ljus lyste. Både utomhus och....


....inomhus.

När vi åkte hemåt, mot staden, gick solen ner bortom fjällen.

- Det kommer att bli en stjärnklar kväll, sa maken, innan han klev in i bilen. Och det är just det jag saknar i stan. Vi ser aldrig stjärnhimlen på grund av alla hus.

Just då, i det ögonblicket, kände jag en saknad. En saknad efter vidderna, de vidsträckta åkrarna utanför vår f d gård. Där, befann vi oss rakt under stjärnhimlen.

Nu när jag sitter i vår varma lägenhet har saknaden gått över. Jag ser ut genom fönstret ser jag ljuspunkter överallt. De lyser upp den mörka kvällen.

Nästan som stjärnor.

11 kommentarer:

S o F sa...

Go kväll!

Precis hemkommen från kvällgudtjänst med ljuständning för de som gått bort under året i församlingen.
Uppfylld! Och lite sorgsen...

Tror vi har Sveriges bästa präst! :)

Och när jag kom ut på trappan så var det kolsvart ute. Hundratals av tända ljus på kyrkogården och miljontals glittrande stjärnor på himlen.

Kan det bli finare?

Kvällshälsningar.

Marskatten sa...

Det blev kallt och mörkt ikväll, efter en vacker rosaröd solnedgång.
Ljusen på kyrkogården (eller begravningsplats som det heter där Janne vilar.)
Där finns inga stadsljus, utan bara några utspridda lampor här och var bland vackra lindar och andra planteringar. Så fridfullt och vackert.
Ikväll blir det ännu en kall natt, men vi har varmt inomhus!

Marskatten sa...

Tappade en rad:
Ljusen på kyrkogården glittrade nästan magiskt i mörkret.
(jag hade nog lite bråttom)

Lallis - liv och leverne sa...

Jättefina bilder som du bjuder på.
Ja, jag såg också ljuspunkter efter en våg av saknad tidigare idag.
Jättefint!
Kram Lallis

Evas blogg sa...

S o f: Åh så vackert det låter! Vad härligt att du känner så när du kommer till kyrkan.

Marskatten: Ja det är vackert på våra kyrkogårdar (begravn.platser) en kväll som denna.

Lalli: Tack! Så vackert och poetiskt du beskriver det du såg!

mossfolk sa...

Så fina bilder! Jag saknar ofta landet med mörkret och framförallt tystnaden. Fast uppskattar närheten till allt så som jag har det nu också...
Tycker för övrigt att det här är den vackraste helgen på hela året!

Det Mörka Hotet sa...

Det är bland annat det här som är så himla bra med andras bloggar: du skriver och fotograferar sån't som jag själv inte klarar av att göra men som jag ändå uppskattar väldigt mycket!

Tack!! :-)

Evas blogg sa...

Mossfolk: Tack! Håller med dig: saknar också landet ibland men är mkt tacksam över närheten till allt. Ja visst är det en vacker högtid?

Samuel: Tack själv för de orden!

Bloggblad sa...

Marskatten: Jag läste i Kyrkans Tidning (tror jag det var) att "kyrkogård" är det som ligger runt en kyrka - men eftersom man trodde att gaser (?) från de döda kunde stiga upp genom marken, anlades "begravningsplatser" lite längre från allmän bebyggelse. Men jag har alltid kallat mors och fars gravplats för "kyrkogården" och kommer att fortsätta att göra det. Inget förändras med ett namn.
Här i stan säger man Drothems och S:t Laurentii kyrkogårdar fast de inte ligger vid sin kyrka.

Bloggblad sa...

Eva: Glömde skriva att jag tycker du skriver så vackert om stämningen!

Evas blogg sa...

Bloggblad: Tack! Och tack för att jag fick lära mig skillnaden på kyrkogård och begravningsplats, för det visste jag inte.