tisdag, mars 11, 2008

För fyra år sedan hade jag ett dagsbesök ifrån Lund. En kvinnlig doktorand hade kommit hela vägen hit upp för att intervjua mig och följa mig på mitt dåvarande arbete med en grupp långtidssjukskrivna.

Jag minns hur jag mötte henne vid busshållsplatsen En späd, ung kvinna som utstrålade glädje och klokskap. Vi drack kaffe vid mitt köksbord, pratade om mina tidigare år med smärta och utmattning. Om hur jag hade "kommit tiilbaka", mycket tack vare mitt målande och skrivande. Jag visade henne några bilder jag nyligen hade målat. Vi åt lunch på ett litet café och ägnade sedan eftermiddagen åt "min" sjukskrivningsgrupp.

Denna doktorand har under årens lopp ringt mig då och då. Hon har skickat mig sin avhandling för att jag ska godkänna de delar jag finns med i. Det vanliga är att inte informanternas namn finns med i avhandlingar men då min bok citeras där så är jag ett undantag. Just därför så viktigt att jag godkänt det hon skrivit.

Så här skriver hon i inledningen:

Det är alltså den levda erfarenheten av sjukdomen och långtidssjukskrivningen som jag vill studera, hur livet som utbränd gestaltas, det är sjukdomens och sjukskrivningens potentiella sprängkraft jag är ute efter, såväl för den enskilde som för samhället i stort. Vid sidan av utbrändhetens uppenbara begränsande verkningar har den kanske också kapacitet att fungera som dörröppnare till tidigare outforskade rum i tillvaron. Det är dessa rum jag vill undersöka.

Mer om hennes avhandling kan du läsa här. Doktoranden har en journalistiskt bakgrund och syns numera som programledare i Vetenskapens Värld.

Igår ringde Mia-Marie, nu är det snart dags för avhandlingen att gå till tryckning. Framsidan blir en av mina "Vardagsänglar", fler av dem kommer att finns med i det gedigna arbete hon gjort.

Och precis som hon skriver i sin inledning har min tidigare sjukdom öppnat dörrar till tidigare ouforskade rum i tillvaron.

Nu kommer mina bilder att spridas runt hela Sverige. Jag tackar och tar emot!

10 kommentarer:

Panter sa...

Vad roligt för dig!
Intressant att läsa :) Det finns så mycket jag skulle vilja veta mer om. Många gånger skummar jag bara lite på ytan.

Evas blogg sa...

Panter: Ja det känns så roligt. Ja att skumma på ytan blir det ofta här också. All information som vi omges med gör att man inte rikigt orkar ta in allt man skulle vilja.

Jämtlandstösen sa...

Åh vad spännande! Den kommer jag läsa och fin blir den med din ängel:-)Jag hittade en artikel av henne på nätet som ingick i någon forskningsraportserie som handlade om just det som stod i din länk. Kände mig väldigt intresserad av ämnet, för jag har skrivit om utbrändhet förut, bla var jag på Fröjas trädgårdar och gjorde en rapport om det. Har inte fått klart uppsatsämnet än, men kanske kunde man även skriva om skillnader mellan män och kvinnor när det gäller hur de upplever utbrändhet? Tror du det går att få fram män att intervjua, vet att många uppsatsskrivare stupat på det i olika sammanhang. Undrar varför det är så?

Evas blogg sa...

Jämtlandstösen: Hör av dig om du kommer att jobba med det här ämnet i din uppsats. Låter intressant med den tanke du har. Ja det är ett problem detta med att det är svårt att nå män, de ingår inte i nätverk på samma sätt som kvinnor gör. Men jag tror att det funnits en grupp med långtidssjukskrivna män här i stan. Kan hjälpa dig att kolla vidare, om detta ämne blir aktuellt för dig.

Marskatten sa...

Det var intressant Eva! Så roligt att dina bilder kommer på omslaget till avhandlingen.
Jag läste (skummade) texten som du länkar till och slås av förvåning och igenkännande av det hon skriver.
Män relaterar till motorn i kroppen, alltså som om män skjuter ifrån sig det förnedrande faktum att roten till det onda sitter i psyket, medan kvinnor har lättare att beskriva (erkänna för sig själva) att själen värker och kroppen får lida för det.
Intressant...
Hur hittade Mia-Marie till dig då?

Evas blogg sa...

Marskatten: Ja hennes avhandling är intressant läsning, jag hoppas den kommer att få mkt uppmärksamhet! Hon hittade mig via nätet, utifrån den bok jag skrev om Smärta och smärtbearbetning (2001) och artiklar som jag var med i.

Jämtlandstösen sa...

Jag kommer bestämma ämne snart nu. Skulle egentligen tentat i Sundsvall och varit på upptakt för uppsatsen idag och imorgon men Andrea har varit sjuk så jag sköt upp tentan till sista mars. Det blev ingen resa till Sundsvall den här gången. Men sådär blir det ibland. Jag har hört om gruppen för sjukskrivna män vid något tillfälle, kanske kan man hitta män där. För uppsatsen alltså:-) Jag hör av mig mer när jag vet mer.

Evas blogg sa...

Jämtlandstösen: Ja ibland blir det inte som man tänkt sig. Har man barn så går de först, men det går ju nya tåg. Hahaha, jag för uppsatsen kan det kanske finnas män där :-). Hör av dig när du vet! Eller kom in. Hoppas Andrea kryar till sig snart!

bollebygdsbo sa...

Så roligt att läsa det du skriver. *ler*
Jag blir verkligen glad för att det kan hända så många bra saker om man bara lyssnar och tar vara på människorna som sänds till oss.

Evas blogg sa...

Bollebygsbo: Ja visst är det härligt med dessa möten som leder till oanade och positiva följder.