Att sitta på sin kammare och skriva är ett jobb, inte alltid helt enkelt. När sedan en bok blir utgiven på ett förlag då ska boken presenteras. Det är ett annat jobb. Det är då man ska vara en duktig talare, så att de som lyssnar blir intresserad av boken.
Det gäller m a o att ha många strängar på sin lyra!
I morgon presenterar vår skrivargrupp Gloria Mundi, boken Kulörtvätt på Östersund bibliotek. Medverkar gör även Håkan Toresson, med sin bok "Bär mig över bron". Uppläsning kommer att varvas med presentationer, tankar kring skrivande, drivkraften bakom det skrivna ordet...
Alltid lite pirr i magen innan man ska framträda och kanske det är bra, man skärper till sig.
Ikväll har jag blivit fadder till två konfirmander, vilka jag kommer att följa under våren. Vi är femton vuxna i vår församling som har denna uppgift och ikväll hade vi möte med konfirmanderna och deras ledare. En härlig stund som gjorde mig så påfylld. Jag och "mina" konfirmander fikade och samtalade. Jag trodde att de kanske skulle tyckta att jag var en töntig gammal tant men det kändes inte så. Kanske det kan vara så att alla människor blir glada över att någon är intresserad av dem, oavsett ålder?
Nu har jag två kort med mig hem. På korten två tjejer som jag kommer att ha i mina tankar och böner under våren. Som jag kommer att träffa på gudstjänster och mässor. Som jag kommer att möta under någon fler träff framöver. I maj slutligen - konfirmationen. Målet för denna resa.
En resa som jag ser fram emot!
17 kommentarer:
Vad mysigt, Eva! Du måste vara en jättebra "mentor" för dessa konfirmander. Jag skulle ha önskat att jag hade haft en sådan när jag konfirmerades på 80-talet. Tyckte det mest var en flopp, men om vi hade haft "vägledare" i form av snälla och intresserade vuxna hade det nog varit helt annorlunda. Jag är säker på det...
Grattis till "dina" konfirmander som fick just DIG!!!
Annika: Tack ska du ha för dina ord! Ja själv minns jag min konfirmation med fasa, en jobbig tid som skrämde mer än lärde mig något.
Vilken bra idé med faddrar i församlingen! *packar ner i ryggsäcken*
Jeez: Hej! Jag har tänkt på dig - mycket! Ja visst är det en fiffig idé, väl värd att "packa i ryggsäcken"!
Det låter ju jättebra! Framför allt för alla de konfirmander som knappt tidigare satt sin fot i kyrkan och inte har intresserade föräldrar. Då måste det kännas ganska skönt att ha någon man känner igen när man kommer som kan hjälpa och visa och kanske svara på frågor.
Mossfolk: Så sant! Jag tror det behövs vuxna förebilder överallt. Som är intresserad av vad ungdomarna gör och tänker. Vi hade ett givande samtal ikväll. Och hoppas på fler sådana.
Jag finns. Jag har fullt upp med vardagen mitt i sorgen. Men det går rätt bra. Begravning på tisdag. Det blir bra, jag behöver den. Läser bloggar, men orkar sällan kommentera. fast ikväll blev det annorlunda och det känns gott.
Jeez: Kändes fint att få ett livstecken från dig. Ja trots att begravningar kan vara mkt jobbiga är det ändå skönt när det är dags. Ett påtagligt farväl. Kram till dig!
Jag säger som Annika: lyckliga dom töserna!
Elisabet: Tack sweeti!
Det kommer att gå jättebra att presentera boken! Är det inte en fördel att ni är flera om den? Jag har jättesvårt för att sälja och prata för det jag gjort själv... det vi varit fler om känns betydligt lättare.
Bra med fadderidén. Har ni haft det så länge? Och vad innebär det? Är det mer än att ses och prata vid gudstjänster?
Tror också du är en kanonbra mentor då du har en säregen förmåga att lyssna och reflektera över vad andra säger!
Det där lät ju hur trevligt som helst. Jag har inte hört att man gör så här i trakten.
Tänk att få följa två ungdomar lite närmare på deras resa....det är stort. Jag tror att du kommer att sätta många fina spår hos dom. Kanske ni kommer att bli varandras livskamrater i framtiden.
Jag tror du blir en jättefin fadder för dem. Och vilken bra idé med faddrar, säger jag också. Jag tror det är bra att blanda olika generationer i kyrkan när man har möjlighet, tycker att generationerna är för uppdelade idag, skulle vilja se mer av blandning, även i samhället.
Hoppas du bloggar lite om kvällen med Gloria Mundi, nu när jag inte hade möjlighet att gå och lyssna:-)
Bloggblad: Tack, ja det gick jättebra! Och visst känns det mycket mer tryggt att vi är flera. Fadderverks.heten är ny för i år. 30 konf. 15 faddrar. Igår sågs vi och fikade och pratade med våra resp konfirmander. Sedan ses vi vid gudstjänster o mässor. Vi får även om vi vill besöka dem när de har sina träffar, med det är frivilligt. Det kommer även att vara någon fler träff alla tillsammans. Det vikitgaste är sen att våra konf. vet att vi bär med dem i våra böner under konf.tiden. Sen ska vi vara med vid konfirmationen.
Samuel: Åh tack för dina värmande ord!!
Gunnel: Nej jag tror inte det är så vanligt. Tack, jag hoppas att de kan känna att jag bryr mig om dem. Kanske de kommer in i min butik och hälsar på, vem vet?!
Jämtlandstösen: Tack ska du ha! Jag tror också på detta att blanda gammal som ung, tror att alla uppskattar det. Man blir inte en "kyrktant" utan en person i deras ögon (hoppas jag). Jag ska göra ett inlägg om kvällen i morgon.
Jag tror också att det kommer att gå jättebra att ha bokprat. Och så bra att vara konfirmand och få en fadder. Vilken lysande idé. Tänk att det fanns så många som vill ha en sån uppgift hos er!
Ingela: Ja det blev en bra kväll! Ja det är roligt när så många vill engagera sig, om än det är det "vanliga" kyrkfolket - gott så.
Skicka en kommentar