Frösö kyrka
Om du går in här Härnösands stift : kan du läsa Biskop Tonys visitationstal till vår församling( igår, lördag, fanns det där, nu ser jag att de bytt sida). Och jag hoppas att mycket av det biskopen nämnde kommer att genomföras. Det kommer säkert att ta tid men jag tror att det behövs för att fler människor ska upptäcka möjligheterna som ges inom kyrkan, möjligheterna till andligt växande. I en värld av oro, splittring, jakt efter materiellt välstånd, känner vi människor oss mer och mer tomma inombords.
Något fattas oss.
Jag tror på mellanmänskliga möten: troende, ateister, andra religionsutövare, i diskussion med varandra. Istället för att se ned på de som har en annan syn kanske vi kan mötas och lyssna på vad den andra har att säga. Jag tror nämligen att många fördomar skulle brytas då. Dagens människor vill inte ha färdiga koncept, man vill känna delaktighet. Jag tror att kyrkans anställda skulle vinna på att ge plats åt fler. Församlingen, det är ju vi allihop.
I mötet och i delaktigheten får vi växa som människor.
Det är kyrka för mig.
12 kommentarer:
Jag tror också på att de medmänskliga mötena är så viktiga. Bor själv i en församling där många utövar annan religon än vår kristna.
Det är så viktigt att vi visar respekt för varandra och talar mer om våra likheter än våra olikheter.
Londongirl: Exakt, att tala mer om likheter än olikheter kan ju faktiskt leda till något. Jag tycker att det oftast blir motsatsen när oliktänkare diskuterar. Och möts vi inte, då blir det mest gnäll om "de andra", man tror sig veta utan att ta reda på.
Med respekt och sund nyfikenhet kan vi säkert mötas och utvecklas. Jag begriper mig inte på sättet att dela in människor i bättre och sämre grupper, förstå mig rätt här. Människor är människor punkt.
Panter: Jag förstår vad du menar.Jag är så less på "vi och dom" mentaliteten. Men, av egen erfarenhet, vet jag att det är lätt att det kan bli så när man har för lite "på fötterna". Därför behövs det utvecklande samtalet tycker jag.Samt kunskap, innan man drar sina egna slutsatser.
Jag hittar inte visitationstalet.
Nåja. Idag hörde jag någon citera Bonhoeffer. "Den är inte kyrka förrän den finns till för andra" eller nåt sånt.
På tal om vad kyrka är. Jag tror också på stor egen delaktighet. Men kyrkpersonalen har inte riktigt fattat var tåget är. De pratar bara om dålig ekonomi och därför sämre "service" - istället för att se den otroliga resursen som den oavlönade församlingen är.
Jag tror att vi har något att lära av de kyrkor som varit frikyrkor länge.
Men! Nu har de ju tagit bort talet, som fanns på första sidan igår!! Och nu hittar inte jag heller igen det. Exakt! Det finns många frivilliga som gärna är med i församlingsarbetet, bl a i mässorna. Många kloka människor som har mkt att ge men ibland tror jag det handlar om att en del anställda inte vill släppa på sitt - revirtänkande. Jag har ingen erfarenhet från frikyrkorna men jag vet att en del människor söker sig till dem för att där ges det utrymme till att vara med i församlingsarbetet. Där har Sv kyrkan något att lära.
Möten mellan religionerna kommer bli mer viktiga framöver. En bra religionsdialog där man kommer med öppna sinnen, vill lyssna på varandra och lära av varandra kan ge väldigt mycket. Det är också viktigt att visa idag att företrädare för olika religioner kan ha en öppen, fredlig och ömsesidigt givande dialog. Då motbevisar man fördomar som kan finnas om att religion bara leder till stridigheter.
Jag har inte heller någon stor erfrarenhet av frikyrkan, men jag hörde t ex idag att på Missionskyrkan där har de kyrkkaffe varje söndag.
Varför vi inte har det? Jo, för husmor har varannan helg ledig! (Och vi har inte ens kyrkkaffe de helger hon jobbar.)
Och när jag gick förbi Pingstkyrkan för ett tag sen stod ca ett dussin personer och tvättade stolar.
Jag har aldrig blivit tillfrågad om att tvätta några stolar i vår församling.
Vad jag är inne på, och du också, är att i Svenska kyrkan "gör" bara de som är betalda (eller har så kul att de inte kan låta bli, som kören). I frikyrkan blir inget gjort om man inte själv tar ansvar för att det ska hända nåt.
För nåt år sen annonserade vår församling om varenda aktivitet som hände den månaden i en stor annons i tidningen.
Ja, fast inte den stora auktionen som SKM hade var inte med. *??*!
Jo, den var ju bara anordnad av de frivilliga. Det var ju ingen personal inblandad!
Nån som har nåt tips på var man ska sätta in stöten för att få "personalen" på bättre tankar?
Jämtlandstösen: Det brukar kunna bli så bra om man kommer med ett öppet sinne, man kommer till möten för att lära av varandra, inte för att trycka ner dem med andra åsikter. Jag minns en kväll i Heliga ljusets kyrka, en muslimsk imam berättade om hennes sätt att se på islam. Hon berättade om sitt liv som kvinna inom sin religion, om hennes arbete inom församlingen, om sin mammaroll m.m. Det var en mkt givande kväll. Och tänk så mkt jag lärde mig. Och tänk, så mkt vi har gemensamt som människa, med allt vad det innebär.
Cecilia: Varför inte låta någon frivillig sköta kyrkkaffet? Nej inom frikyrkorna finns ju, vad jag förstår, inte så många anställda, de bygger ju sin verks.het på frivilligarbete.
Ja tänk om jag kunde tipsa dig om någon som vet det:-)!
Och grejen är att när vi stått och pratat en stund med kh:en så tipsar han om att det faktiskt finns ett fik nära kyrkan där det finns volontärer som har öppet när kyrkan slutar. Ett fik som dessutom kyrkan är en av huvudmännen för!
Men man tipsar inte om det inne i kyrkan vid gudstjänsten för då blir den andra huvudmannen sur!
Ska man stöna eller gråta?
Församlingens volontärer osynliggörs.
Vad ÄR en församling egentligen?
Cecilia: Ja ibland undrar man. Men jag tror att det kan se lite olika ut beroende på församling.
Skicka en kommentar