Vissa dagar ligger orosmolnen tungt över himlen. Detta kan även ses som en metafor över ens inre. Vissa dagar känns motiga, glädjelösa, oroliga. Dagar då det är svårt att känna glädje. Det finns inget att ta på, inget särskilt som utlöst känslorna, de bara infinner sig.
Idag är en sån dag. Så otroligt tung. Jag läser mina läroböcker, inom mig växer ett stort varför? Varför ägnar jag mig åt detta?! Jag går ut på promenad, inte ens trädens skiftningar får mig att känna minsta glädjeyttring över en vacker natur. Telefonen är tyst, ett samtal på hela dagen. Som om människor känner på sig att jag inte är till förfogande idag. Meningslöshet råder. Kroppen värker och jag undrar om det är smärtan som utlöst denna tungkänsla? Orkar inte fundera över det någon längre stund, det spelar ingen roll - egentligen.
"Man ska inte gnälla", jag vet ju det. Jag kan ibland bli så trött på människor som gnäller. Om gnället blir till ett självändamål, då reagerar jag. Men ibland går det bara inte att ljuga, jag kan inte göra mig till någon annan än den jag är just idag.
Det kommer bättre dagar. Just idag, här och nu skiner solen utanför fönstret. Ändå, orosmoln på den himmel som bor inom mig, den som är jag. En tisdag i september när sommaren har övergått i höst år 2007. Och jag vet - i morgon är en annan dag och då ser allt annorlunda ut på min himmel!
Hur ser du på gnäll? Vad är befogat gnäll och vad är tjat? Ja vad är gnäll - egentligen.
21 kommentarer:
Ojoj... det var en svår fråga - som jag dessutom inte tror att jag vill svara öppet på. Jag kör ju med min glada bekymmerslösa stil på bloggen, och plockar inte fram de svarta molnen offentligt.
Men visst finns det Dagar... då orken inte räcker till och lusten är bortblåst.
Bloggblad: ja, jag vet ju det. Jag brukar inte heller prata så mycket om hur jag känner det vissa dagar men ibland kan det vara intressant att lyfta fram ämnet. Jag ändrade lite på frågeställningen på slutet. Känns mer intressant så här.
Jag gör ett försök.
Det finns människor som gnäller konstant .., där ingenting nånsin är bra .., och alla andra har det förstås bättre .. och maten är billigare på Willys och ..., då kan jag nästan spy till slut.
Konstant gnälliga människor är nästan det värsta jag vet.
Jag drar mig undan .., man blir totalt dränerad på energi eller JAG blir.
Men jag gnäller också.
Jag gnäller över dom som kör moppe så det låter som getingar här utanför på gatan - i timmar !! -, jag gnäller på folk som slänger cigarettaskar (eller inte på, men över såna ..) på marken .. och jag gnäller på att att mina arbetskamrater inte lägger signaturkvittona fint i kassalådan ..-)
Det finns såna som gnäller över hur ont i huvudet dom har .. och när man säger .. "ta en Treo!" så svarar dom ..."nä, det ids jag inte ..".
Jaha.
Då kan dom ha ont då, tänker jag.
Orosdagar och tunga dagar har jag med. Minns i somras .. så DÅLIG jag var dår .. och så lite lust jag hade till allt.
Eller just innan jag åkte på semester; då grät jag var gång jag var hos mamma .. jag kunde aldrig sluta ., det var som en störtflod bara och personalen var så underbara.
Det blev mycket det här ..-)
Amen.
Gnäll för mig är när någon klagar på samma sak hela tiden. Men gör något åt det då!
Om tjat tycker jag inte och försöker därför låta bli att tjata för mycket själv. T.ex på ungdomarna att dom ska plocka undan, skura ur badkaret och sånt där. Fast ibland måste jag bli en tjatkäring.
Tjatar någon på mig då blir jag lite sur och svarar med ett högt JAAAA.
Hmm... På hösten har många människor perioder av berg-och-dal-bane-blues, så det är nog många som kan känna igen sig i det du beskriver.
Sen till din fråga: Jag håller med Elisabet och Gunnel och jag har väldigt svårt för gnäll. Gnäll dränerar mig på energi och gör mig trött, "tålamodslös" och lättirriterad, orkar inte med och vill bara säga "GÖR NÅT ÅT DET eller sluta klaga. Agera! Det är upp till dig, det är ditt val hur du väljer att leva ditt liv, ditt ansvar."
OBS! Gnäll och att benämna hur man har det/mår, hur landet ligger, är inte automatiskt samma sak. Allt handlar om inställning, HUR man förhåller sig etc...
Hoppas molnen spricker upp så solen tittar fram hos dig imorgon!
Kram!
Gnäll ja...Jag tycker nog också att det handlar om ngn som ältar samma gnäll om och om igen. man hör samma hela tiden. Riktiga energitjuvar. man blir trött och orkar inte träffa "gnällspiken".
Men jag tycker det kan vara helt OK att gnälla ibland, när man känner sig nere och inte rikigt vet varför. Det finns olika sorters gnäll, helt klart.
Det är en bra inställning att tänka att det blir bättre imorrn! SÅ brukar jag också tänka, och det bli ju nästan alltid bättre.
Rosenrot! Det köper jag så här års och den hjälper lite i svackan som uppstår i sinnet så här års.
hehe och det enda samtalet kom från din dotter MITT under idol till råga på allt. sorry mamma och hoppas du mår bättre snart.
ibland måste man få gnälla, känna sig nedstämd, inte riktigt orka.
men jag har arbetat med människor som varit så gnällbittra att det inte varit klokt. och människor som är det mer eller mindre konstant dränerar en totalt på energi, precis som redan skrivits. då handlar det om något djupare hos personen; dåligt självförtroende, en dålig relation eller en ångest över livet kanske. en besvikelse att saker inte blev som de drömt om, men en rädsla hos dem själva att själva agera i sina liv.
du däremot är ju nästan alltid inspiration och glädje, ser meningsfullhet i tillvaron och få människor gläds åt det lilla i tillvaron som du gör och kan skratta åt det mesta. du vågar bryta upp när du är missnöjd och förändrar ditt liv i den riktning som känns rätt. då kan man verkligen "unna sig" en gnälldag. vi som känner dig vet att de går över och det vet ju du med, eller hur?
Elisabet: Just detta när gnälligheten blir en del av personligheten är skrämmande tycker jag. Jag undrar då: Vad har dessa människor varit med om? Så mycket bitterhet. Och tyvärr så blir de ganska ensamma, för ingen orkar med dem i längden.
Ja jag minns att du hade det jobbigt. Tänk vad lite semester gjorde susen!
Gunnel: Ja tjatar gör jag också, ibland, egentligen på bagateller. Barnen har nog varit less genom åren. Har du gjort det? Glöm inte det?... Ja tänk, jag som aldrig skulle bli som mamma!!
Blyger: ja det är lite höstblues. BHumöret brukar börjar dala en aning vid denna tid. Ja långvarigt gnällande är så dränerande. Och som jag sa nyss, till slut blir dessa människor så ensamma, man orkar bara inte med mer! Tack ska du ha, det hoppas jag också!
Annika: Ja, den inställningen
känns hoppfull och hoppet håller oss upprätta. Nej någon gnällspik vill man inte va!
Madicken: Tack ska du ha för tipset!
Dottern: Nej jag hade skrivit inlägget innan du ringde, så ni var två! Ja jag vet ju vad du har fått kämpa med och hur trist det har låtit. Och börjar en så är det lätt att fler hakar på - gnällträsket riktigt.
Du har kloka tankar om bakomliggande orsaker till deras beteende, ligger mycket i det. Och tack snälla för dina värmande ord om mig!!! Nu längtar jag efter att få skratta med dig! Det var ett tag sen nu. Ja då, denna lilla formsvacka är snart över, dom är så tråkiga så jag tror att solen skiner även hos mig i morgon! Kram till dig!
Idag är det en ny dag Eva. En bra dag önskar jag dig!
Smulan
Gnäll kan vara jobbigt att höra men en god vän ser frågor och tveksamhet som tämligen naturligt och mänskligt.
Fortsätt var mänsklig och hoppas du får en bra onsdag (istället): kram!
DMH/Samuel
Smulan: Tack ska du ha! Ja man vet aldrig hur dagen blir/känns.
Samuel: Tack ska du ha! Ja det är nog så, skillnad på gnällighet och tveksamheter/frågor. Jag hoppas det, vill ju inte va en gnällplåga!
Läste ditt inlägg i gårkväll, bestämde mig för att det var en så viktig fråga så jag var tvungen att vänta till idag och svara.
GNÄLL - vad ÄR det egentligen? Du har fått så många kloka kommentarer, så min är ju egentligen utan betydelse.
Frågan är egentligen VAD är det det gnälls om? Vem gnäller om vad?
Bittergnället, stackars-mig-gnället, jag-har-så-ont-gnället? Sen dom som bara gnäller. För gnällandet skull verkar det som, som livsuppgift.
När man ibland beklagar sig, släpper ut lite av "gnället" över - ont - frustration av att inte längre kunna - sorg och saknad efter en kär son - sådana saker som jag kan tycka är ganska stora saker. Så kan man mötas av "mot-gnäll" över bagateller. Det irriterar mig. Samtidigt så blir jag så trött på dem som tror att de har monopol på gnällavdelningen.
Dränering av kraft. Det är då man vill vända och gå på andra sidan gatan.
Svårt.
Jag har min blogg som gnällforum :)
Jag försöker hantera mitt gnäll.
Idag skiner solen. Idag kan man lapa antignällvitaminer när man kommer ut! Är det för kallt att sitta på altanen och läsa - kan man ta en filt runt sig......
/Lena
Lena: tack för ditt kloka inlägg. "Gnället som livsuppgift", det var en bra reflektion! Jag tror inte de är medvetna själv om den "uppgift" de har tagit på sig. Tyvärr skulle jag vilja säga. Och ditt "gnäll" är inte att gnälla, du har en stor sorg som du fortfarande bearbetar. Det är just det, vad det handlar om. Det är stor skillnad på att "gnälla" när man misst någon i döden och på att grannen inte sopsorterar! Må din sol lysa över dig idag!
Ojoj, jag som skrivit ett supergnälligt inlägg idag.
Fast egentligen tycker jag att gnäll är när människor ältar och klagar på saker till leda, inte är nöjda men inte heller beredda att försöka göra något åt situationen, som ständigt är missnöjda med en det ena än det andra.
Att dagsformen däremot går upp och ner och att man berättar det har väl egentligen inte något med gnäll att göra, bara vanlig mänsklighet :)
Mossfolk: "Bara vanlig mänsklighet", Tack! Jättebra formulering, det gjorde det hela mer tydligt. Skillnaden på gnäll och på vardagens upp- och nedgångar. Jag ser skillnaden - tydligt.
Håller med Bloggblad, att detta var en knepig fråga att försöka avara på.
Själv är jag också lite som Bloggblad, försöker oftast visa en positiv sida - både på bloggen och IRL.
Men för någon dag sedan skrev jag ett lite mer dämpat inlägg.
Gnäll vill jag inte kalla det, eftersom jag definierar gnäll med att man aldrig är nöjd med någonting.
Allt är fel på.
Alla är emot en mm mm.
Sådana människor är ofta energitjuvar.
Nu till det du skriver om.
Sådana dagar har jag också då och då. Jag funderar över
varför jag känner mig deppig.
Varför jag har negativa tankar. Varför jag känner tårarna bakom ögonlocken.
Oftast kommer jag så småningom på det.
Hoppas att du har en bättre dag idag.
Jag tycker inte det är gnäll att tala om att man är förkyld eller inte är så glad just för stunden.
Gnäll är ständigt återkommande klagomål på sånt som inte är så viktigt och som är lättåtgärdat men inte görs något åt!
Jag tror att många gnällspikar bara inte har något annat att säga, typ att om de gnäller lite så har de i alla fall sagt något.
Bollebygdsbo: "jag definierar gnäll med att man aldrig är nöjd med någonting.", skriver du, bra formulering tycker jag! Där finns skillnaden mellan vad som är gnäll och inte - gnäll= konstant missnöjdhet.
Matilda: "Gnäll är ständigt återkommande klagomål på sånt som inte är så viktigt", ännu en mkt bra formulering.
Tack för alla kloka kommentarer!!
Fast nu blev den jättesvår!
Gnäll är trist att höra - men ganska skönt att få gnälla av sig ibland.
Bloggblad: hahaha. Ja någon dag emellanåt måste man få häva ur sig!
Skicka en kommentar