Ett Göteborgsbesök kan innehålla allt från besök i Domkyrkan till...
..en Amarettokaffedrink på en italiensk restaurang i Linnéstaden.
Idag har molnen legat tungt över staden, regnet kom inte förrän ikväll och dagen har bjudit på ljummen havsluft, som gör en jämtlänning med havslängtan helt lyrisk.
Vi har suttit på en bänk ute vid Långedrag och bara njutit av havet och alla båtar. Detta kan jag leva på länge. Undrar vad det är havet gör med oss människor?! Vad det är som väcks inom oss?
Funderar jag över medan regnet vräker ner utanför det öppna fönstret.
Korrigering en kvart senare: Det är fontänen utanför som låter som om regnet vräker ned! Endast ett stilla dugg faller.
12 kommentarer:
Ser mumsigt gott ut det där
Hit har regnet inte kommit än kram pimpim
Pimpim: Får väl hoppas det inte kommer till er!
Den där kaffedrinken såg smaskens ut!
DMH/Samuel
Samuel: Den var det - verkligen!
Haha...regnet vräker ner :O) Du är rolig du.
Det där med havet....för mig är det så att ljudet är så rogivande och havet lever hela tiden. En bild som alltid är i förändring och så doften.
Gunnel: JA! Doften av hav för mig tillbaka till barndomens somrar vid havet, fina minnen.
Ja, den där kaffedrinken hade man gärna provat.
Min mamma tycker att havet ger en oändlighetskänsla och jag håller med henne.
Jämtlandstösen: Ja det kan hag hålla med om, oändlighet - det tar inte slut. Tänk att jag kan sitta och titta på havet nästan hur länge som helst. Känner mig sällan så lugn som just när jag är vid havet.
Igår när jag cyklade till mamma, då kände jag tydligt doften av hav i luften .., man kunde nästan smaka på den! Och luften var m j u k.
Len.
Som sköljd i Comfort.
Elisabet: Precis, mjuk var rätta ordet. det tänkte jag också på idag, vilken mjuk luft det är här.
Längtan som inträder när havsdoften sätter in - är det inte längtan tillbaka till moderlivets saltvatten?! Sade hon som inte tror på Freud.
Amber: ;-)! Ja kanske det.
Skicka en kommentar