onsdag, maj 23, 2007

Regnbågsbron



"På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,

så kommer det till Regnbågsbron.

Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner

så att de kan springa och leka tillsammans.

Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,och våra vänner har det varmt och skönt.

Alla djur som har varit sjuka och gamla blir återställda till hälsa och vigör;

de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,

precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

Djuren är glada och nöjda,

utom för en liten sak;

de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.

Alla springer och leker tillsammans,

men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.

Han springer plötsligt ifrån gruppen,

flyger över det gröna gräset,

hans ben bär honom fortare och fortare.

Han har sett dig,

och du och din speciella vän möts till slut i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,

dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,

och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur

som så länge varit frånvarande från ditt liv

men aldrig från ditt hjärta.

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans... "


Författare okänd...


Tack för tipset Madicken!

11 kommentarer:

Gunnel sa...

Precis så här tänker jag mig att det är. Jag vet att våran Nicole väntar på oss. Jag vet att jag åter kommer att få rufsa om hennes otroligt sköna päls...jag vet att hon kommer att lägga sitt huvud i mitt knä när jag sitter ner...jag vet att hon kommer att raka med sin stora runda tass på mig när hon vill bli smekt.
Ibland, hur dumt det än låter, längtar jag dit. (Finns ingen som kan trösta som hon...låter säkert också jättedumt)

Gunnel sa...

Jag såg att du undrade vad hon var för ras...hon var en Berner Sennen

Anonym sa...

Det är skönt att ha nån att tro på
Den jag tror på har jag haft hjälp av många ggr. Fin dikt /vers /pimpim

Inkan sa...

Hm, nu fick du mig att minnas min kära Fabian...
Det var vackra rader.

Evas blogg sa...

Gunnel: Nej det låter inte dumt, inte det minsta. Känner igen det med att trösta! Berner Sennen, så goa hundar!

Pimpim: Ja det kan vara till hjälp vid svåra stunder.

Inkan: Ja visst är det! Ja du hade ju en dalmatinerkille!

Madicken sa...

Nej, nu bölar jag igen...

Evas blogg sa...

Madicken: Ja, du skrev ju det angående dikten...men det kan vara skönt att böla ibland!

smulan sa...

Många av våra hundar har vandrat Regnbågsbron.... Många av dem ligger bakom vår hundgård intill en björk. Där har jag planterat styvmorsviol - Ångermanlands landskapsblomma; jag tror faktiskt att de inte misstycker ....
Andra har fått sin vila på en vacker plats på min mans skogsmarker i närheten.

Evas blogg sa...

Smulan: Det låter fint, styvmorsviol, det tycker de säkert om! Har ni haft många hundar? Och vilken/vilka ras(er)?

qi sa...

De flesta tänker hundar när de läser texten, själv tänker jag katter och alldeles speciellt min första egna katt James som gick över regnbågsbron en dag i maj för fyra år sedan. Jag saknar honom mycket, han sprang alltid och mötte mig när jag kom från jobbet och sedan gick han "fot" med mig hela vägen hem. Med svansen stolt i vädret!

Evas blogg sa...

Qi: Men vilken fin katt! Jag tänker hund för jag har ingen som helst erfarenhet av katter. Men jag förstår att även katter blir en kär vän i familjen. Och sorgen och saknaden stor.