Den andra morgonen...

 ...i det vita stenhuset vid bergets fot, vaknade vi av solsken. Jag tog ett djupt andetag av den friska havsluften och på krokiga vägar begav vi  oss ut mot öppet hav.

 En sån där stund då världen står stilla. Sol, havsdoft, underbara vyer och tystnad, förutom fåren som  bräkte.

               Och där såg vi med ens blomsterprakt. Det karga byttes mot prunkande växtlighet.

       Vi möttes åter av regn. Vid "Harry Potterbron" låg regnmolnen tunga.