tisdag, maj 17, 2011

I blålila strumpbyxor




funderar jag på sånt jag läst eller hört idag. Jag funderar på kulturtanter, som Eva skriver om på sin blogg. Ett ord eller snarare ett begrepp, som jag är lite kluven till. Gillar inte när man sätter in människor i fack, inte heller med den spydighet som detta ord uttalas ibland. Samtidigt så stör det mig inte att bli kallad vid det, det finns värre saker att bli kallad för.


Jag funderar på det som Elisabet skriver om, att inte vilja bli kallad fegis. Jag är otroligt feg när det gäller höjder och allt som går snabbt. Aldrig i livet att jag skulle åka skidor nedför en brant backe t ex. Jag är rädd för att inte bli accepterad som den person jag är. Däremot anses jag nog inte som feg i andra sammanhang, som till exempel att prata inför en stor grupp människor. Vi har alla våra rädslor och jag tror att det är sunt att våga prata om dem. För jag är helt säker på att vi alla bär rädslor inom oss, även om vissa inte tror eller vill erkänna det.


Jag funderar på mötet med den gränslösa kvinnan och vilka obehagskänslor det framkallade. Hur ska man möta en person som fullständigt "äter upp" någon annan?



Jag funderar på viktnedgång och hur en sådan kan förändra en människa så totalt. Inte alltid till det positiva. Drömmen om den slanka, snygga kan även bli till ett snabbt åldrande och ett tärt utseende.


Lite sånt funderar jag på, denna kyliga majtisdagskväll.


9 kommentarer:

Elisabet. sa...

Så fina dina strumpor är, Eva! Det enda viktiga - egentligen - är ju att du har det DU tycker om.

Livet är så oändligt kort .., ska vi vänta på att våga vara oss själva ..?

Nä, det har vi inte tid med.

Evas blogg sa...

Elisabet: Tack! Ja jag blir så glad av dem. Nej vi kör på, oavsett vad andra säger.

Eva sa...

Fint - ballongblå?
Kram.

Bloggblad sa...

Vi har nog varit i samma affär du och jag... ;) Jag har rosalila också - och laxrosa leggings...

Jag har vant mig vid att bli inplacerad i ett fack som den tant jag är - men jag tycker inte om det. Därför gör jag tvärtomsaker ibland.

Jag känner till fenomenet med folk som kan suga all must ur andra - jättesvårt. Jag försöker peppa mig med allt möjligt för att stå ut. Tänker ibland att jag möter dem för att få en tankeställare: upplever andra mig som en energitjuv?

Evas blogg sa...

Eva: Ballongblå - wow! Kram.

Bloggblad: Härligt med färger på benen! men jisses vilka dyra strumpbyxor! Hoppas att de håller länge. Nej detta ihopklumpade känns väldigt inskränkt. Ett vi och domtänkande, som tyvärr finns inom många olika områden. Den person jag träffade var helt otrolig, känns som det finns någon bakomliggande problematik där. Inte desto mindre jobbigt. Man blir helt slut. Men visst, man lär sig mycket i sådana möten.

Christina sa...

Ler när jag läser Elisabets kommentar - så mitt i prick :-)

Fina strumpbyxor förresten!

Vonkis sa...

Läckra strumpbyxor! Kom faktiskt att tänka på Bloggblad när jag läste om dina strumpbyxbekymmer i ett tidigare inlägg.

Energitjuvar ja, de är inte roliga att ha i sin närhet. Hoppas hennes energistöld inte påverkade dig för länge.

Jane Morén sa...

Fin bild och intressanta tankar.

Evas blogg sa...

Christina: Ja hon "fick till det" hon Elisabet :) Tack!

Vonkis: Tack ska du ha! Nej jag har börjat lära mig hantera energitjuvar. Jag skakar av mig dem snabbt.

Jane: Tack ska du ha!