söndag, maj 29, 2011

Att kunna gå ut när man vill




I stan kan jag ibland känna mig instängd. "Utelivet" känns inte fritt då det känns som om man måste planera allt. I stan går jag inte ut bara för att dofta på blommorna eller bara sitta ner på en stol. Där promenerar jag om jag ska vara ute. Därför känns det så befriande nu när jag bor i skogsbrynet, bara öppna dörren och gå ut när helst jag vill. Gå ut till min egen plätt, där ingen annan ser mig. Där jag kan svansa omkring bland blommor och blad. Där det är tyst och stilla, ja förutom de ihärdiga fåglarna. Nyss var jag ute och plockade en bukett gullvivor.


Klockan är elva på kvällen och det magiska försommarljuset gör att jag har svårt att vara inne. Det känns som om sommarsprittet har vaknat.





10 kommentarer:

Jane Morén sa...

Så underbart, att leva så nära naturen det betyder så mycket. Så vill jag också bo året runt sedan.

gunnar i vaplan sa...

Hej i snart försommarnatten ,-)
När jag kommer med cykel från Ytteråhållet - hur hittar jag till erat ljuvliga ställe..?

/gunnar i vaplan/

Elisabet. sa...

Ja, det är ljuvligt, om än vi inte har ljusa sommarnätter ...-( Det saknar jag.

Åsa sa...

Vad jag känner igen mig! När jag är i vår stuga i fjällen känner jag mig riktigt levande. En kort spontan promenad för att leta murklor, en sväng för att kolla in hur mycket vatten det är i bäcken, leta blommor i dikena. Ja listan kan göras lång och jag älskar det!

Christina sa...

Ah, vilket vackert foto :-)
Ja, att bo på marken är en ynnest :-)

Evas blogg sa...

Jane: Ja det är fint. Vi bodde ju så här jämt förut men nu vill vi ha det lite enklare. Slippa snöskottning och vedeldning på vintern. Men det är underbart att ha det så här sommartid.

Gunnar: Jag vill inte låta otrevlig (för det är jag inte) men jag vill inte berätta det i detta forum. "Vistet" är en "helig" plats för mig. Hoppas du förstår.

Elisabet: Ja även om vi har kallt ibland och massor med mygg, så vill jag inte vara utan detta magiska ljus.

Åsa: Ja precis så. Bara kolla in alla små men ändå stora saker. När man själv vill. Visst är det underbart?

Christina: Ja visst är det!

carina@pocolococreativo sa...

Härligt Eva! Det är en del av vad även jag gillar här ( bland allt jag blir galen på ), min patio och även att bara sätta på mig flipflopsen och gå ut.

Tankevågor sa...

Jag vet precis vad du menar. ändå har jag blivit bättre på det där även i stan....tar en bok med mig och går och sätter mig på någon skön plats tillsammans med hunden. Men det kanske är annorlunda när man har hund. Man måste alltid vara ute flera gånger om dagen.

Men just den här underbara känslan som det är att bara vakna mitt ute i naturen (för min del här ute på ön) och öppna dörren och släppa ut katterna och hunden och kliva ut på klippan i bara särken och titta på havet och fåglarna....ja det Eva det gör mig så lycklig och full av ett inre lugn. En ynnest att vara så ödmjukt tacksam över i livet.
Naturen har en viktig del av mitt liv.

Ha det så gott där i skogsbrynet!

mossfolk sa...

Jag vet precis vad du menar med begränsningarna i stan. Hade vi haft ett viste sådär hade jag inte suttit här just nu ;)
Ha en riktigt riktigt skön helg!

Evas blogg sa...

Carina: Ja att bara kunna gå ut när man vill, hur man vill, det är frihet.

Tankevågor. Ja med hund blir det lite annat. Kanske därför så många har hund. Och att kliva ut till ett hav, det måste ju vara rena paradiset!! Tack detsamma önskar jag dig på din ö!

Mossfolk: Ja det är fint med ett viste! Tack detsamma.