tisdag, oktober 26, 2010

Inkompetent personal

Min mamma är upprörd över söndagens attack mot nyhitkomna flyktingar på Frösön. Igår kväll, när hemtjänsen kom för sin dagliga titta-till-stund, hade mamma just sett nyheterna kring den beklagansvärda attacken. Hon sa till tjejen som kom att hon tyckte det var obehagligt det som hänt och fick till svar:

Obehagligt! Nej det är helt rätt, jag skulle kunnat gjort samma sak själv. Jag är så förbannat less på dessa utlänningar som kommer hit och tar jobben ifrån oss.

Mamma blev chockad, hon hade tyckt om denna flicka. "Hon var ju så rar men nu måste jag omvärdera henne", så sa mamma. Och jag förstår henne. Hur kan en personal från hemtjänsten vräka ur sig något sådant inför en av pensionärerna (jag förstår inte hur man vid något enda tillfälle kan uttrycka sig så)? Även om jag blir upprörd och beklämd över flickans åsikt så är det så hon tycker, eller tror att hon tycker (och det är skrämmande). Men det är hennes privata åsikter och de ska lämnas hemma när hon är på jobbet. Något så fullständigt oetiskt är det och jag undrar över personalens utbildning, vad får de lära sig? Får de överhuvudtaget lära sig något om bemötande?Jag vill att mamma ska ringa till flickans chef och berätta detta men mamma vägrar. Hon är rädd för efterföljder.

Själv blir jag mörkrädd när jag tänker på inkompetensen inom människovårdande yrken. Skrämmande är vad det är. Hur går man vidare? Vad gör man åt problemet?


12 kommentarer:

carina@pocolococreativo sa...

Det värsta är att den sortens åsikt är inte ok någonstans.
Och INGEN tar någon annans jobb, vad finns det för grund för detta? Förutom löst ryckta åsikter.

Evas blogg sa...

Carina: Nej verkligen inte! Skrämmande är vad den är. Ett argument som alltid tas upp när det gäller invandrarfrågor. Som ett mantra.

Christina sa...

Jag tycker du ska ta ett snack med den här tjejen direkt, och tala om vad du tycker. Jag tror att såna här människor tror att alla håller med dem, de bara kör på, så vad de behöver är en tankeställare, att någon sätter ner foten.
Hon kanske behöver mothugg för att börja använda skallen.

Christina sa...

Heder åt din mamma förresten, tummen upp :-)

Londongirl sa...

Den där personalen är verkligen inte rätt person för sitt arbete!

Jag håller med Christina. Tycker absolut att ni ska ta upp det med henne och egentligen samtidigt med hennes chef.
Lugnt och samlat tala om för dem det som borde vara det självklara att sådär kan man inte uttala sig när man arbetar på ett äldreboende.

Kan förstå att det känns obehagligt för din mamma.

Evas blogg sa...

Christina: Jag ska kolla med mamma en gång till. Mamma bor ju hemma i sin lägenhet och ca 5 min varje kväll kommer någon rån hemtjänsten och "tittar till". Det är mängder av personal och mamma vet aldrig vilken någon av dem är. Men jag ska gå vidare med detta. Och ja, hon behöver säkert bli ifrågasatt och då tror jag inte hon är lika kaxig längre. Ja mamma kan säga ifrån men just igår tror jag hon blev så chockad.

Londongirl: Nej verkligen inte! Mamma bor hemma, inte på ett äldreboende. Hon behöver ingen hjälp, bara lite titta-till. Och alltid är det ny personal. Ja det är under all kritik att bete sig på det där viset.

Londongirl sa...

Jaha på så vis men det är ju som sagt lika illa av en hemtjänstpersonal att bete sig på det viset.
Vad trist det är Eva att det numer är så att de äldre som ska ha hemtjänst aldrig kan få samma som kommer.
Jag har hört så många berätta att det är så.
Annat var det när jag jobbade i hemtjänsten (med det tillfälligt ett halvår innan jag vidareutbildade mig.)
Det var visserligen hundra år sen ;-)
Men så mycket bättre det var då. Jag hade mina gamlingar....plus en handikappad ung tjej som jag arbetade hos. Varje dag samma människor som blev som en extrafamilj för mig. Mycket mer personligt.....borde kanske göra ett blogginlägg om det någon gång. Det finns många minnen därifrån. Så många speciella möten.

Ja nu blev det en lång utvikning här men jag kom som sagt att tänka på det där med hemtjänsten och vilken skillnad det kan vara nu mot då.

Elisabet. sa...

Instämmer med alla föregående talare, men jag förstår din mammas rädsla .., det är inte lätt att vara i underläge och hur otrevlig kan då inte den här kvinnan vara nästa gång hon kommer?

Å andra sidan måste det ju vara en enkel sak att ta reda på vem som sade det hela, om man vill gå vidare med det, alltså.

Evas blogg sa...

Londongirl: Ja det är tråkigt och efter en ny upphandling är det nu ett annat bolag som sköter hemtjänsten i mammas område och det leder till helt ny personal. Jag kommer också ihåg min tid inom hemtjänsten. Jag jobbade i kvällspatrullen och vi var sex personer som alternerade. Vi lärde känna dem vi besökte och det blev nära och tryggt, för alla parter. Jag tror att det kan se lite annorlunda ut utifrån var man befinner sig och hur personalen och dess ledning är. Men indragningarna, de gör mig mörkrädd. Och de som är inkompetenta att arbeta med människor, som tar ett sånt arbete enbart för pengarnas skull

Elisabet: Exakt så, mamma är rädd för att det ska komma surt efter. Och självklart går det att kolla vem flickan är, om vi nu ska gå ett steg vidare.

Kraxpelax sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Vonkis sa...

Sitter här och bara gapar. Hur kan man säga en sàn sak? Eller, att folk tycker och säger sà där har jag förstätt, men att säga sà när man är pà arbetet. Ja ghar jobbat en hel del inom hemtjänsten och visst kan de man kommer till säga saker man inte häller med om men dà fàr man svara pà ett annat sägg. OCh framför allt màste man ju höra pà personens rädsla. Din mamma känner sig inte trygg, dà är det det som personalen ska ta fasta pà och prata med hene om, inte huruvuda det är rätt eller fel att terrorisera människor.

Kontakta chefen och berätta om vad tjejen sa. Sänt där fàr helt enkelt inte förekomma.

*tar mig för pannan*

Evas blogg sa...

Vonkis: Jag tar mig också för pannan. Men mamma vill inte att jag ska kontakta chefen. Alltid denna rädsla.