måndag, april 19, 2010

Tråkmåndag eller....



På åkrarna runt stugan ligger det fortfarande snö kvar. Vägen är nyss upptinad men så mjuk att vi inte vill köra sönder den. Promenad sista biten. Men vad gör det då vi igår välkomnades av tranors sång. Ren och skär lycka vill jag kalla det.

I morse vaknade jag med en gnutta måndagsblues. Alla går till jobbet men inte jag. Alla har någon att planera arbetsdagen med, men inte jag. Nu har jag ju lärt mig att allt handlar om inställning. Fastna i bitterhet eller göra något åt situationen. Idag gjorde jag något åt situationen.

Så, nu har jag anmält mig till "Världens kurs - för Dig som vill bidra till en förändrad kursriktning i vår värld." Att lära sig mer om Hela världen, Svenska kyrkans internationella arbete, det känns som en viktig del av vårt arbete.

Solen skiner, askmolnet verkar ha dämpats och våren är i antågande.

Egentligen är det en alldeles fantastisk måndag. Och nu ska jag fortsätta arbeta, om än i min ensamhet.

8 kommentarer:

Elisabet sa...

Och snart är jag i din sits .-)

Säga upp ett fast arbete och hamna i Ingenting.

men det s k a ordna sig.

Evas värld sa...

Eva en måndag fylld med möjligheter! Och du greppar dem, det är bra. Själv har jag mer fredagsångest nuförtiden. Jag älskar mina måndagar, idag är det soligt, luften är krispig och jag är förväntansfull.

Eva sa...

Vi har nog alla våra tråkmåndagar - även om vi har ett arbete att gå till.
Min förebild då, är en väninna som på grund av sin sjukdom inte kan åka på kurs, inte gå gå ut och fika med vänner, ja inte ens lämna sitt hus. Det är inte mycket hon kan göra, men det är till henne jag ringer när jag behöver peppas. Min förebild!

Veronica sa...

Jag har också en arbetsdag i min ensamhet... så du är inte såå ensam ändå, med situationen i alla fall. Själv funderar jag på att fila på en jobbansökan, även om det känns tufft... Men, hälften vågat, hälften vunnet - eller?

Ha en bra dag!

carina@pocolococreativo sa...

Jag tror att det är rätt som du skriver, att det handlar om inställning, men ibland är det ju så att man känner sig ensam när man arbetar själv. Det är en känsla, och det går att ändra!

Evas blogg sa...

Elisabet: Det kommer att ordna sig. Jobb hittar man alltid, även om de inte alltid är avlönade :)

Evas värld: Ja det gäller att hitta möjligheterna. Vad det låter härligt med krispig luft :) Här är luften mest dammig. Fint att du älskar måndagar.

Eva: Det tror jag också. Minns när jag hade ett arbete som låg utanför hemmet, nog var det tungt ibland. Förstår att det är din förebild. Det är då man blir ödmjuk, när man inser hur bra man egentligen har det. Just idag pratade jag med en väninna som har mängder av bollar i luften och då kändes mitt liv så torftigt.

Veronica: Bra då är vi ensamma på var sitt håll då :) Vad är det för jobb du ska söka? Klart du ska testa!

Carina: Ja ibland blir det lite trist men exakt, man kan försöka ändra inställning. Något som är mycket lättare denna ljusa årstid, i alla fall för mig.

Bloggblad sa...

Visst kan jag förstå om det är trist att sakna sammanhang och arbetsgemenskap, men som jag skrev på FB är jag så illa glad över alla dagar när inget händer utan vardagen bara lunkar på.

Jag har annars en bild av att du är oerhört engagerad och har mycket vettiga saker för dig och träffar folk.

Evas blogg sa...

Bloggblad: Men om det har varit en lång period av sådana dagar, då blir jag lite deppig. Särskilt över ekonomin. Ja periodvis har jag mycket omkring mig, andra perioder är det totalt stiltje.