Jag sålde en novell för ett tag sen. Nu har jag blivit inspirerad att skriva fler. Det är ganska fåniga saker jag skriver, fast egentligen inte, då jag vet att mängder av människor läser sådant. Jag talar om veckotidningsnoveller. Och jag skäms inte. Det är kul att skriva om hjärta och smärta och om lyckliga slut. För det är så det ska vara, lyckliga slut. Kanske som en kontrast till vardagens elände. Själv är jag ingen läsare av veckotidningsnoveller men gillar att skriva dem.
Nu ska jag strax skriva slutet på en novell, där intrigen gått över i acceptans. Och där de får varandra till sist.
5 kommentarer:
Å, så underbart Eva!
När jag var väldigt ung och läste i mammas Damernas, så fanns där följetonger där det stod: "Detta har hänt".
Jag trodde alltid att det verkligen HADE hänt .-)
Nu får du minsann berätta i vilken tidning du skriver, så man kan få läsa lite av madames alster.
...jag läser dem gärna. ;)
Ha det gott Eva!
Varför skulle du skämmas, det finns ingen anledning!
Skriv du, skriv, skriv!
Så kul Eva, och så kul att du får dem publicerade :)
Elisabet: Haha....ja ibland kan det vara svårt med vad som är verkligehet och inte. I alla fall när man är barn. Jag har ännu bara sålt en novell och det är till Året Runt. Nu har jag skckat iväg en till men det återstår att se om de vill ha den. Annars skickar jag till någon annan. Inte säkert det går denna gång.
SoF: Härligt! Tack detsamma!
Carina: tack! Jag skriver så tangenterna glöder :)
Christina: Bara en än så länge men hoppas att det blir fler. Roligt att skriva och roligt att få pengar för dem.
Skicka en kommentar