Måndag.Förkylningen har lämnat ett trötthetsspår i mig som gör mig smått handlingförlamad. Denna morgon inget undantag. Jag ville ingenting. Telefonen ringde och en god vän kvittrade i luren:
"Jag ska åka och titta till stugan. Hänger du med?"
Jag älskar spontanmöten där inget behöver bestämmas förrän i stunden. Jag älskar när människor tänker på andra och inbjuder. Just idag behövde jag verkligen denna fråga, som jag med värme tackade ja till.
Det blev en fin stund i stugan vid sjön. Kaffe och semla i skenet av levande ljus. Några timmar i förtrolighet. Skratt och allvar i varierad kombination. Det blev en fin dag.
9 kommentarer:
Precis!
Förr var jag en människa som planerade och planerade...
Numera älskar jag sådana spontanmöten som du beskriver, och planerar så lite som möjligt.
Mer utav "här och nu" kan man säga.
Jag gläds med dig och din fina dag!
Vilken fin bild och vilket fint möte. Precis som du önskar jag att sådana möten inträffade oftare. Jag kanske får skärpa mig jag också och se till att det händer....
Ibland är det skönt att inte ha jobbtider att passa...
Det låter underbart!
Just så är det.
Eller när det ringer på dörren och goda vänner bara tjoppar förbi .,medvetna om att det KANSKE inte finns nybakat bröd, men dom kommer ändå, bara för att dom vill .-)
SoF: Ja det är fint med dessa här och nu stunder. Jag är less på allt planerande veckor i förväg. Tack!
Eva: Tack! Ja det är ofta de mötena som blir de bästa. Enkla. Tyvärr så är vi människor ofta så upptagna och har aldrig tid med dessa spontanmöten.
Bloggblad: Ja det är en stor fördel i vissa fall. En nackdel i andra ( t ex inkomstmässigt).
Carina: Det var det :)!
Elisabet: Ja det är något jag kan sakna ibland. Här i stan är det mkt sällan som någon bara kommer förbi. När vi bodde på landet var det ibland lite väl mkt av den varan. Men just de enkla mötena kan ofta bli så trevliga och avslappnade.
Det låter som en jättefin dag!
Det låter helt underbart.
Älskar sådana där spontaninbjudningar!
Och sen semla som kronan på verket, mmmm....
Sofie: Ja det var en helt oväntad dag. Och fin!
Annika: Ja semlan gjorde att dagen höjdes ännu ett snäpp :)
Skicka en kommentar