Som skribent för flera olika tidningar får vår äldsta träffa många kända och och okända människor. Igår träffade hon en man som jag trodde var död. Vilket han, långt ifrån var.
Hon begav sig, tillsammans med en fotograf, till de Västmanländska skogarna. Där gjorde hon ett hemma hos reportage om mannen som gillade att använda ris på rumpor, i teraputiskt syfte. Han hamnade i fängelse för ett antal år sedan, då det visade sig att han utövade sina s.k terapeutiska övningar på minderåriga flickor.
Mannen är nu 84 år. Han lever fortfarande tillsammans med sina två kvinnor, som är betydligt yngre. Och han använder sig fortfarande av "kvasten".
Jag ringde vår äldsta i morse. "Jag har haft mardrömmar i natt", blev hennes svar när jag undrade hur hon mådde. Och jag förstår henne. Även om intervjun gick bra så kan det sätta sina spår att vistas fem timmar i ett hem fyllt av målningar på nakna rumpor och björkris.
Hon har verkligen ett varierande arbete vår äldsta.
Mycket.
Resultatet av intevjun kommer att synas i tidningen "Rockys" februarinummer.
17 kommentarer:
Jag minns skriverierna om den där mannen -såvida det inte funnits fler ... Vilken intressant artkel det kommer att bli -den skulle vara spännande att läsa. Sorgligt att tänka att så många tillät honom att använda riset!
Jag gjorde en Jycken-serie om honom en gång och googlade minns jag. Hittade hans egen lilla hemsida där man kunde köpa ett eget smisk-kit med ris, hundhalsband, koppel och hela baletten.
Undrar vilka slags pappor hans damer växte upp med?
Honom minns jag... alltså, bara från media!
Det är lite lugnare att skriva reportage för församlingsbladet, kan jag meddela!
Sofie: Det är nog samme man. Jag hoppas att dottern skickar mig artikeln, var det lider. Tyvärr smiskar han fortfarande människor, på deras egen begäran. Han och hans fruar verkar hålla igång än.
Christina: Ja tänk, och de håller fortfarande igång sin hemsida. Ja det kan man verkligen undra. Och han själv, hur växte han upp?!
Bloggblad: Hahaha...kan tänka mig det :)
Hahahaa ..., gapskrattar åt Bloggblads kommentar!
Jag högläste eller berättade för pv om din dotters äventyr hos piskmannen och föreslog att han (pv) ikväll skulle ge mig lite pisk på rumpan, ja, så får man se hur det är.
Bäst det är blir man alldeles till sig .-))
Ps. Han ska strax ut och fixa lite ris ..., säger han leende. Ds.
Elisabet: Hm, jaha, ja då får man önska er lycka till.
Jasså, han lever än! Jag säger som Christina - hur såg uppväxten för hans damer ut egentligen?
Annika: Ja gammal och mager men verkar vara pigg när det gäller vissa saker. Usch, jag mår dåligt när jag tänker på den mannen och hans gärningar. Ja det kan man verkligen undra. Snacka om att utnyttja en slags makt.
Ifrågasätter starkt den människan, och de som följer honom.
Jag förstår vad din dotter känner, de gånger jag har varit i Haiti, och inte i jordbävningssammanhang, men i orkansammanhang, då har jag till och kräkts. Kroppens, själens sätt att hantera när man inte kan på annat sätt.
Åh fy! Honom minns jag - hade en väninna som skulle överta sin pappas advokatkontor och pappan (gammal som tusan föstås) ville veta vad dottern *egentligen* hade för karaktär och skickade ett handstilsprov för utlåtande av piskmannen...
Galningar, säger jag bara!! Förstår att dottern fått mardrömmar. Det verkar normalt.
Huvvaligen, sänder terapeutiska tankar till dottern, kan nog behövas efter ett sånt besök.
Carina: Ja ibland blir det alldeles för mycket att ta in och sedan bearbeta. Men kroppen har sitt sätt att reagera. Ja frisk verkar han då inte vara.
Amber: Ja han har ju jobbat med sånt den mannen, utan direkt skolning (tror jag). Ja det tycker jag också, vem som helst kan få mardrömmar bara utav tanken på vad han gjort i sina dagar.
Vonkis: Fast hon verkar ändå ta det bra. Hon är tuff. Men märkte att hon hade påverkats, tack och lov säger jag. Hade hon inte det hade jag nog börjat undra hur hon egentligen mår.
Ja den "äckliga gubben" kommer jag ju också ihåg från skriverierna. Häpnas över att han fortfarande lyckas få damer i sitt våld. Det finns väl en stark manipulerande och hypnotisk förmåga hos honom förmodar jag. Påverkades din dotter av den också månntro eller äcklades hon "bara"?
Jag förstår inte varför någon skriver artiklar om Hans Schejke idag. Vet du varför?
Love, litt....: Tror hon höll sig distanserad till mannen i fråga. Gick in i sin yrkesroll. Tror hon var lite chockad ändå.
Eva: Ingen aning. Antar att de tycker att han fortfarande är "intressant" att skriva om. Och att han fortfarande lever och fortsätter med sina sjuka gärningar.
Oj. ja ibland sätter det sina spår vem man träffar. Svårt dock att säga nej att åka då det är ens jobb samtidigt. FIna foton du tar vill jag också säga. Ser ut som om ni har en härlig vinter. =)
Skicka en kommentar