Det är en kall och bister dag. Vi hade problem med att ta oss hit, till Marieby, idag. En bil som inte ville starta, desto bättre hade vi en annan att tillgå. Nu sitter några av oss i skrivargruppen här inne i den varma församlingsgården. Vid var sitt bord sitter vi, med varsin kopp kaffe. Någon skriver på sin dator, någon för hand. Det är tyst och stilla. När jag ser ut ser jag den vackra träkyrkan. Rimfrost på träden. Jag ska nu börja göra en personbeskrivning på min tilltänkta karaktär.
Det är en bra dag.
5 kommentarer:
Konstigt, i min högerspalt står det att du undrar över dresskoden på Nalen - men det inlägget hittar jag inte här...
Fast... jag hade inte kunnat hjälpa dig. Jag kör alltid med samma stil... nåt svart och en färggrann sjal. Passar överallt.
Bloggblad: Nej jag tog bort det, konstigt att det inte försvann hos dig! Började ångra mig och tyckte det var onödigt att skriva det här då. Fast nu kanske jag åker ändå. Ja nåt svart blir det alltid för mig med. Kavaj eller tunika är frågan?
Ja, jag blev lika häpen jag .., över var det försvann .-)
Men Eva .., man FÅR verkligen vara hur stolt som helst över sina barn, det skulle jag också vara!
Klä dig så att du känner dig som den kvinna du är.
Det är Du som bestämmer och Du vet bäst.
Stor kram och jag ska rösta på Elin ,-)
Kram, kram!
Elisabet: Ja visst blir man stolt över sina barn. Så otroligt! Härligt att du vill rösta på Elin.
Skicka en kommentar