torsdag, december 03, 2009

Vi har olika uppgifter här i livet


Ibland får jag dåligt samvete, denna "börda" som många av oss bär med sig.

Igår kväll satt jag och lyssnade på mina väninnor som berättade om sina arbetstider. Upp i ottan, dag ut och dag in. Hus som ska skötas, barn som ska skjutsas, hålla sig i form...ja hela den långa listan.

Jag har själv haft det så en gång i tiden. Alltid trött. Alltid på väg. Sällan tid för eftertanke. Det blev ohållbart till slut.

Jag behöver inte ha dåligt samvete över hur jag lever mitt liv. Ändå kommer det över mig ibland.

Vad har jag gjort för mänskligheten idag? Skrivit ett litet brev till mitt fadderbarn. Gjort ett kort till henne och slagit in en julklapp. Ungefär så. Lyxliv? Det beror på vem som är betraktaren.

Jag är i alla fall nöjd med dagen. Jag tror att Bertha kommer att bli glad. Jag vill göra människor glada. Det är kanske det som är min livsuppgift. Det finns så många sönderstressade och ickeglada människor, jag kanske ska muntra upp dem.

Det kommer att bli en stressig arbetsuppgift. Mycket på jobbet så att säga.





10 kommentarer:

Sara sa...

Kanske behöver man inte varje dag göra något för mänskligheten. Kanske finns det dagar när det bara handlar om att göra något för sig själv. Om du är lycklig finns det stor chans att människorna omkring dig känner din värme och tinar upp i stressen de med.

Evas blogg sa...

Sara: Så sant så. Du är klok du, dotra mi!

Elisabet sa...

Det tror jag också, att det är som Sara säger.

Eller skriver.

Jag står ju vid bokanten och funderar på hur jag ska göra .., ska jag helt enkelt säga upp mig om några månader och hoppa rakt ut i luften och våga tro att det bär?

Det är vad jag funderar på.

S o F sa...

Då tror jag att vi har samma arbetsuppgift, du och jag.

Varma soliga hälsningar!

Annika sa...

Att göra andra glada måste väl ändå vara det bästa arbetet av dem alla!

Evas blogg sa...

Elisabet: Ja det är svindlande ibland detta liv. Hoppa eller stå kvar. Hoppa gör att livet blir osäkert men oftast blir det så bra. Även om det svajar ordentligt i början. Du kan få vara med i mitt "gör-andra-glada-företag". Du är som klippt och skuren för det!

SoF: Härligt! En till i företaget då :)

Annika: Ja det tror jag också, fast det är dåligt betalt, vad det gäller pengar :)

Christina sa...

Jag tror också på vad din kloka dotter säger :)
Hur känns det att ha så där kloka ungar?

Evas blogg sa...

Christina: Det är härligt med kloka barn! Jag känner mig stolt!

Monet sa...

Vilken fin tanke. Det är något att minnas när man ramlar på som vanligt i vardagen.

Man kan ju glädja sina medmänniskor på många sätt. Jag tror på att vikten av att bara finnas där. När någon behöver. Ge av tid och engagerat lyssnande.

Evas blogg sa...

Monet: Ja att ge av sin tid och lyssna på sin medmänniska måste vara en otroligt fin gåva att ge, i denna tid då de flesta verkar ha så bråttom.