torsdag, december 17, 2009

Idag träffade jag Sigge

En kul kille. Och bestämd. Han ville röra allt, helst på samma gång. Och han ville äta allt. Vi bakade pepparkakor, Sigge åt mest av degen. Vi gjorde julgodis, Sigge åt av den och spottade ut. Vi åt middag men då var Sigge så mätt av allt godis och deg så han ville inte äta. Vi lekte en julklappslek, den ville inte Sigge vara med på. Istället tuggade han i sig glöggtillbehören. Och satte halsen. Sen blev Sigge trött. Så otroligt trött. Och när man är ett och ett halvt år och är trött då kan man bli arg och ledsen. Då skriker man. Och det gjorde Sigge. Mycket och högt. Sen åkte vi hem, Sigge också, i sin vita pyjamas.

4 kommentarer:

Cecilia N sa...

Jag studsade till då den nu oftast förekommande Siggen i bloggsammanhang befinner sig i landet Halland.

Där är väl inte du?!

Men sen förstod jag att det fanns andra Siggar också. (Vilket jag ju egentligen vet, även om jag inte kände till "din" Sigge.)

Evas blogg sa...

Cecilia: Hahaha, jag tänkte på den Sigge jag också när jag skrev detta. "Min" Sigge är en ny bekantskap för mig. Och vi träffades här i Jämtland.

Johanna sa...

Ja, och så trött blev lille Sigge av en julfest en vecka före jul - ni kan ju tänka er hur trött han var när julfesten var över på juldagen!
Men som ett och etthalvtåring är han grymt receptiv: han har redan lärt sig vad på julbordet som är värt att satsa på, och vad som ska lämnas därhän. (Dagens intag: Janssons frestelse, inlagd gurka och prinskorv med mycket senap. En tredjedels pepparkakshus och tre clementiner. Dricka tomte till det.)

P.S. Det där med att skrika när han är trött, det kan han ha ärvt av mor sin. D.S.

Evas blogg sa...

Johanna: Kan tänka mig att han var trött! Han har fattat grejen, att bara äta det som är riktigt gott. Och dricka tomte, det är fint :) Hahahaha....jaså du... Ja så var Sara också, hon skrek sig röd när hon var trött.