fredag, augusti 21, 2009

Under sommaren har tre hästar haft sitt bete här utanför stugan. Jag har haft gott om tid att iaktta dem och har lärt mig lite om deras gruppbeteende (utifrån mina ögon sett).

Vad som slår mig är att deras beteende i grupp inte är så olikt oss människors.

De trivs i sin flock, blir orolig när någon försvinner.

Det är alltid en som tar täten och de övriga följer med. Men en av dem går lite kringelkrokar, följer inte spikrakt med den som tagit befälet.

En är lite mer undfallande, tar aldrig för sig när det bjuds på något. Väntar och ser om det blir kvar något till honom, annars får det vara.

En hörs mest och högst.

Är nyfikna på andra utanför flocken men håller sig inom sitt revir.

Häst eller människa,

likheten i våra beteenden kan vara slående lika.


4 kommentarer:

mossfolk sa...

Tänk att jag har hållit på med hästar nästan hela mitt liv och aldrig reflekterat över det. Hästarnas betéende känns rätt självklart men människornas däremot... :)

Elisabet sa...

Jag har en god vän som har ridit i alla år och han säger att det bästa med hästar .., eller att umgås med hästar .., det är att man lär sig Rak Kommunikation ., som sedan lätt, av bara farten, hänger med i umgänget även med människor.

Och att man måste vara Fokuserad när man rider .., man kan inte sitta och tänka på jobbet eller nåt sånt .., då funkar det inte.

För övrigt - för nu kom jag ju lite ifrån ämnet ,-) - håller jag med dig.

Lena sa...

:) det kanske är därför vi människor trivs så bra med hästar. Det fungerar ungefär likadant i en hundflock.

Evas blogg sa...

Mossfolk: Just gruppbeteendet kan ibland kännas ganska lika.

Elisabet: Jag har ingen som helst erfarenhet av hästar. Vet inte hur man umgås med dem, men din väns reflektioner låter väldigt sunt.Rak komm. är oftast bäst. Mina reflektioner är endast just det.

Lena: Ja det har du rätt i.