Trygghet kan vara att ha en fast lön. För mig är den tryggheten en liten summa pengar varje månad från min halva sjukpension. Den andra halvan är det tänkt att jag ska ta in pengar via mitt företag. Det går upp och ner på den fronten kan jag säga. Under ett antal år har studiebidraget varit en välkomnande summa pengar varje månad men nu är det snart slut med det, då jag börjar uppnå den ålder då det inte satsas mer studiepengar på en.

När den fasta inkomsten inte finns i nämnvärd summa gäller det att ta de uppdrag man kan få. Då får man avbryta ledigheten för att jobba och det gör jag så gärna. Pengar och roliga uppdrag är alltid upplyftande.

Förra veckan målade jag en tavla, som idag såldes (helt övrraskande). Förra veckan fick jag en beställning på en gårdsmålning, så nu målas det för fullt. Ganska så skönt att vädret "tillåter" inomhusaktiviteter.

Vad som är det härliga med att "vara sin egen" är att jag själv bestämmer när jag ska jobba. Så, idag får vi besök i stugan och ikväll jobbar jag. Att det är helg eller kväll spelar egentligen ingen roll för mig, friheten väger tyngre. Friheten att välja.

Och när min man pratar om semesterersättning ser jag storögt på honom:

"Får du betalt för att vara ledig!"

Det är många år sedan jag hade något liknande.

Jag målar vidare i juliregnet, helg som vardag. Det gäller att jobba när möjligheten ges.

Man vet aldrig när nästa gång inträffar.