torsdag, juni 18, 2009

Midsommar

Jag är ingen midsommarfirare, har aldrig varit. Inte ens som barn tyckte jag om att dansa runt vare sig gran eller midsommarstång.

När sen våra barn var små skärpte jag till mig. Vi cyklade till byns skola, där firandet gick av stapeln varje år. Blomplockning, stångklädning, dans till dragspel, lekar, hembygdsdräkter, fika.....

Nog försökte jag, för barnens skull, men oftast var det deras far som kastade sig in i ringdansen tillsammans med alla barn och mammor.

Vad jag gjorde? Kanske stod jag och pratade med någon pappa (för de förväntades inte dansa) eller någon gamling som inte orkade dansa. Jag minns inte, kan bara fantisera.

Jag vet inte om våra barn minns mig som mamman som inte dansade, de har i alla fall inte sagt något.

När barnen blev äldre firade vi stillsamma aftnar hemma. Hämtade några björkar och plockade blommor. Åt lite extra god mat. Men inget allmänt firande.

Nu är sällan barnen hemma denna afton och de senaste två åren har jag och maken firat med varsin god bok. I år kommer våra föräldrar hit på middag.

Jag vet inte vad det beror på men jag kan ärligt erkänna,

jag är ingen midsommarfirare.

10 kommentarer:

em sa...

Jag är inte mycket för att fira någonting, så att fira med en god bok tycker jag låter perfekt.
Ha det riktigt skönt!
Margaretha

Elisabet sa...

Å, tänk att man inte visste att det fanns flera av samma sort, då, förr.

Jag är och har alltid varit precis likadan, men min pappa ÄLSKADE att vara med i midsommarfirandet och han sa alltid .. "gå och dansa nu med dom andra barnen ..", men ååå, jag tyckte det var så pinsamt.

Jag var väl kanske blyg?

finge jag välja .,. skulle jag göra precis det ni gör, men jag tyckte det var hemskt trevligt i fjol ändå .. med mycket sång och god mat.
Inget mera.

Evas värld sa...

Kärleksfull samvaro med nära och kära. Det är det bästa på midsommar!

S o F sa...

Du/ni verkar ha det ungefär som gubben och jag.

Med nya prioriteringar, minskad ork och nya insikter så är det väldigt lite traditioner här hemma nu för tiden.
Ibland nåt år emellanåt så träffar vi gamla vänner eller kanske äter nåt tillsammans med svärföräldrarna.

Lugnt är ordet.

Men jag gillar det stilla vardagslivet och varje dag är för mig lika mycket värd numera, en måndag eller en midsommarafton - ingen egentlig skillnad, förutom medias o andra människors uppskruvade tonläge runt omkring mig.

Ha det fint Eva!

Annika sa...

Jag tror att du kommer att vara i gott sällskap i år när det gäller att fira inomhus, tillsammans med nära och kära och en god bok! Jag har en rätt så avslappnad attityd när det gäller Midsommar. Viktigast är att få äta gott, tillsammans med människor jag tycker om. Man hittar inte mig heller skuttandes runt stången, men jag sjunger gärna!

Elin sa...

Jag ska förmodligen vara hemma ikväll, för att jag bara inte orkar sitta ute och grilla bara för att man ska när det är midsommar, fastän det är kallt och blåsigt. Det blir en bra film och en god bok.
Så kanske har du satt spår på det sättet att jag har förstått att det är helt okej att inte vara så förtjust i midsommar eller fira det av rent tvång.

(Fast ska jag säga en midsommar som jag minns så är det inte någon av alla midsomrar med påtvingad dans runt stången utan när du och jag åkte på midsommarnattsmässa i kyrkan. Det var så otroligt vackert!)

Elin sa...

Det är för övrigt väldigt intressant att det är mammorna som ska dansa, medan papporna förväntas stå bredvid och prata och titta på.
Är stolt över att ha en mamma som bröt det urfåniga könsmönstret.

Evas blogg sa...

em: Ja var och en gör på sitt sätt och då brukar det bli bra. Fast förr, när barnen var små, då ville vi fira på ett trad. sätt. Nu blir det mer stillsamt.

Elisabet: Känner igen det där med att bli påtvingad, det var något som man skulle tycka var roligt för att man var barn. Och ju mer man blev tvingad ju värre blev det. Nu ösnkar jag dig en fin kväll med "flocken"! Det blir säkert jättebra.

Eva: Ja det är fint, mycket fint. Och det behöver inte vara "storslaget" med dans och stång och allt vad detär. Kärleken ligger inte i det. Däremot får det gärna vara lite extra god mat. Och en vinskvätt.

SoF: Så klokt du skriver! Medias och andras uppskruvade tonläge, det ligger mycket i det. Visst kan det vara fint med trad. men det är inte sällan ställda med krav och då blir det inte roligt, för alla.

Annika: Härligt att vi är fler som är av den "sorten"!

Elin: Nej det är just det ordet - ska. Varför ska man frysa? Varför ska man tjoa omkring kring en stång? Varför ska man......Fint att jag satt spår så till vida att man har rätt att välja bort utan att det ärnågot konstigt med det. Ja visst var det fint? Fast jag tror det var midsommardagens natt. Ska kolla om det är i år också.
Tack! Fint att kunna bana väg för en utbrytning när det gäller gamla mönster. Minns att jag var arg varje år, det var så självklart att karlarna stod där och diskutera (säkert traktordäck eller annat sånt) medan kvinnorna förväntades att tjoa runt. Var stolt över din far också, han bröt ju också ett invant bymönster. Och alla damer tyckte han var en sån fantastisk pappa som dansade med sina barn. Nä nu....får jag sluta elda upp mig. Hoppas du får en lugn och skön kväll, tror du behöver det justnu. Kram!

Elin sa...

Ja, såklart stolt över pappa med! Strongt av pappa att dansa kring stången med alla damerna (eh hur lät det där egentligen?). Men han fick ju beundran för att han var en sån fantastisk pappa, medan jag kan tänka mig att du inte fick samma beundran.

Evas blogg sa...

Elin: Det har du alldeles rätt i. Faktiskt tror jag det pratades en del om mig, jag föll ju inte in i gängse normer.