lördag, november 08, 2008

Restaurangminne

Ikväll har jag varit på födelsedagsmiddag på en av stans restauranger. Födelsedagsbarnet bjöd två av sina väninnor (vilken jag var en av dem). Destinationen hölls hemlig ända tills vi kom fram och då, när vi gick in genom dörren, kom ett minne till mig.

Jag var arton år gammal och utbjuden på just denna restaurang. Vid arton års ålder var jag inte van vid att bli bjuden på annat än möjligtvis en korv med bröd. En stilig ung man vid Kadettskolan var skälet till att jag nu befann mig på en av stadens mer respektabla restauranger. Jag hade en ny tröja, en röd, blank sådan. Till denna bar jag lågt skurna gabardinbyxor (det var på den tiden då jag vägde ca 55 kilo). Jag har inget som helst minne av vad vi åt och drack. Jag minns bara min nervositet. Hur jag hade fullt upp med att hålla ihop mig själv. Jag fick inte göra bort mig! Jag tror heller inte att jag gjorde det för han ville träffa mig igen efter den kvällen. Under den månad han var här uppe sågs vi vid fler tillfällen än detta. Sedan åkte han tillbaka till Kadettskolan (var den nu låg) och därefter blev han ett minne, som snart föll i glömska. Tills ikväll när vi äntrade lokalen och de rödrutiga gardinerna lyste upp den mörka kvällen.

Och tänk, de lyste lika intensivt nu som då.

Så även minnet från den kväll då jag för första gången blev utbjuden på en "riktig" restaurang av en ung man.

12 kommentarer:

Madicken sa...

Tänk, så minnen kan överrumpla!

Anonym sa...

Visst är det roligt med minnen som dyker upp sådär!
Tänk vad detaljer som kläder har betydelse...maten, vad var det?

mossfolk sa...

Hjärnan är helt fantastisk. Saker kan vara helt som bortblåsta i många år och sedan ser man någon liten detalj och vips dyker ett minne upp, klart och tydligt.

Det Mörka Hotet sa...

Lovely! Börjar likna mina minnen och associationer med diverse platser och händelser...och personer!

Elisabet. sa...

Och tänk, att man kan komma ihåg sånt så där tjopp, bara!

En doft .., det räcker .., så rullas allting upp.

Jag tycker att den mänskliga hjärnan är så fantastiskt konstruerad!

(allra helst min ..-))

Evas blogg sa...

Madicken: Ja och bara sådär helt plötsligt.

Marskatten: Ja eller hur? Den där röda tröjan är glasklar för mig. Inköpt via tidningen Femina. Mycket moderiktigt. Sen om jag åt nåt, det var oväsentrligt.

Mossfolk: Ja visst är det fascinerande?

Samuel: Ja du ser så läraktig jag är :-)

Elisabet: Ja det är ganska så härligt detta med minnen, i alla fall igår :-) Andra minnen kan ju vara mindre roliga när de ploppar upp.

Tankevågor sa...

Helt otroligt är det när man drabbas sådär av ett minne som dyker upp! Färger,dofter, detaljer som bara överväldigar en.
Fint att du delade med dig av ditt minne.
Kom du ihåg vad du åt den här gången? Hoppas det var gott och trevligt! ;-)

Anita sa...

Det var slitstarka gardiner! :)

Anita sa...

Det var slitstarka gardiner! :)

Evas blogg sa...

Londongirl: Nej det enda jag inte kommer ihåg är vad vi åt:-) Konstigt. Idag skulle det nog vara det enda jag kom ihåg :-)

Smulan: Det är det som är så fint med den här restaurangen, det ser EXAKT likadant ut nu som då. Fast jag tror de har bytt ut gardinerna mot precis likadana. Lite av denna restaurangs signum - rött, då den heter "En liten röd".

Jämtlandstösen sa...

Jag har också ett speciellt minne av just En liten röd. Där hade jag och dotterns pappa vår första " dejt" och
jag minns också precis vad jag hade för kläder ( var väl valda med omsorg) :-) Tyvärr passar varken blusen eller byxorna längre, inte ens den svarta rocken jag hade för att skydda mig från regnet går att knäppa längre. Jag får skylla på dottern:-) I vilket fall var det en speciell kväll och jag minns att lamporna på restaurangen blinkade till flera gånger för det var kraftigt åskväder ute.
Tycker det är en av stans mysigaste restauranger och alltid så god mat. Men visste inte att den sett likadan ut invändigt såpass länge:-)

Evas blogg sa...

Jämtlandstösen: Det kanske är en restaurang för dejter:-) Nej du de kläder jag bar "min" kväll skulle jag inte ens få halvvägs på kroppen. Förstår inte :-). Ja visst är den mysig? Maten är underbar (men väldigt dyr, fondue 325 kr). Det har sett ut sådär sedan restaurangen stratades på 70-talet. Renoveringar har skett men alltid med samma stuk, något jag tycker är ett roligt koncept.