Sandhammaren, juli -08
Att leva i nuet är något som vi dagligen blir imatade av diverse feel-good experter. Jag försöker. Ofta. Men ibland går det bara inte. Ibland måste jag få drömma mig bort till otvugna dagar. Dagar som ingenting krävde. Dagar där just här och nu var det enda som existerade.
Det är så mycket enklare att leva i nuet när livet är kravlöst.
Väldigt mycket enklare.
12 kommentarer:
Håller med dig helt och fullt. Just nu tänker jag mig tillbaka till sommaren som gått, vi har just anfallits av höstens första dagisvirus och ligger däckade här men i fantasin sitter jag vid en strand och myser i solen och det finns bara nuet och inga som helst krav...
Det där har jag också tänkt på.
Jag tycker att jag blivit bättre på att leva i nuet/för dagen, särskilt när det gäller oro för allt och alla.
Men dagar som är tunga pga smärta (av olika slag), det är då det blir svårt - lättare att fly undan någonstans...
Varma hälsningar!
Just nu :)
har jag, inspirerad av dig, skrivit om nuet...
Jag tycker det är så väldigt svårt att leva just här och NU. Det är en konstart att kunna det. Jag ser ofta tilbaka, men lika ofta ser jag framåt. Seize th day, carpe diem, fånga dagen...den är lättare sagt än gjort. Jag har en ring på mitt högra ringfinger som säger just det, och varje ggn jag tittar på den får jag en påminnelse; Nu är det NU...
Ja, samtidigt, om allt var jakt på nuet, vart skulle då tiden för eftertanke finnas tänker jag?!
Fint skrivet :)
Fast det kan jag se som vila för själen, det är inte samma sak som att älta gammalt eller leva i det förgångna.
Kruxet är väl att inte ta ut stress i förväg (kämpar jag emot!) och att släppa det negativa som varit. Goa varma sommardagar är väl härligt att ta fram då och då.
Jämtlandstösen: Aj då, börjar det nu? Ja vår son (som jobbar på dagis) är också sjuk, ganska vanligt efter sommaren men inte desto mindre så jobbigt. Vilken tur att du kan drömma dig bort till en strand. Krya på er!
s o f: Ja helt i nuet är det svårt att vara men just det du säger om oro, det är något som även jag fått arbeta med. Det tar så mkt energi att oroa sig över sånt som komma skall.
Madicken: Då ska jag hälsa på hos dig.
Annika: Ibland kan jag tycka att just det uttrycket - Carpe Diem - är lite överreklamerat. Många feel-good experter som använder sig av det. Visst ska man försöka leva i nuet, men som du säger, det är inte alltid så lätt. Framförallt så tar det tid att försöka släppa taget om alla funderingar. Men visst går det, ibland. Och att få drömma sig bort kan även det vara feel-good :)
Emelie: Tack! Kloka ord från dig tycker jag!
Bloggblad: Det har du alldeles rätt i - vila för själen. Så sant!!
Eh...jag lever ständigt i nuet: förvirrad som jag är glömmer jag bort det som hände för 1 timma sedan och det som sker i morgon har jag antecknat i min Filofax...ha, ha! :-)
Samuel: Fri från oro? Låter fint det.
Sant, men svårt. Jättesvårt. Speciellt när det är extra mycket runt omkring och man verkligen skulle behöva "leva i nuet".
Själv lever jag i det förgångna, i nuet och i framtiden och jag tycker nog att det går bra.
Man kan hämta kraft från det förgångna, om det såklart har varit bra .., och man kan också hämta kraft från det som ännu inte har hänt .., bara för att man FÖRVÄNTAR sig att det ska bli bra.
Helt ärligt struntar jag i om det är hur tokigt som helst; för mig fungerar det bra.
Vid 54 års ålder inser jag att livet är skört .., det kan ta slut fortare än jag anar och jag har slutat att förhandla med Vår Herre om längre tid.
Nu får det bli som det blir ..-=
Varm lördagskram från mig.
Mossfolk: Håller med dig, svårt är ordet, särskilt vid tider av mkt omkring en.
Elisabet: "Det får bli som det blir". Bra inställning. För ofta kan vi inte göra något för att påverka sånt som händer, inte allt i alla fall.
Skicka en kommentar