Dagens ledare i Östersunds Posten
Angående de trakasserier av invandrare som skett i några samhällen i Jämtland under den senaste tiden.
Du kommer från ett krigshärjat land där varje dag är en fara för ditt liv. Du är rädd. Rädd för att något ska hända dig och din familj. Rädd för att en bomb ska brisera i huset där ni bor eller att du ska trampa på en mina. Rädd för att du ska bli offer för en självmordsbombare. På nätterna ligger du i din säng och hör bombningarna på avstånd, du kan inte sova. Dag efter dag, natt efter natt, hela tiden denna rädsla.
Du och din familj flyr till ett land som anses vara tryggt att leva i. Inga krig, ingen rädsla över att bli dödad. Ni är så utmattade av att ha levt i skräck under många år. I det nya landet kommer allt att bli bra.
Det är ett helt nytt land med en helt annan kultur du möter. Andra dofter, annan väderlek, en annan sorts mat, andra sätt att förhålla sig till varandra. Du kan inte språket, inte heller koderna som gör att du smälter in i det nya landet. Du längtar hem, tillbaka till det land som du känner igen dig i, samtidigt vet du att det går inte att återvända.
Långsamt smälter du in i det nya landet. Du längtar fortfarande hem men vet att du måste kämpa för att lära dig leva i det nya landet. Här behöver du i alla fall inte vara rädd, det är ett fredligt land du bor i.
Tills en dag då du hör ord som du inte vill höra, som du inte förstår. I det fredliga landet finns människor som inte tycker om dig för att du har mörkare hy än dem, som inte tycker om dig för din hårfärgs skull.
"Svartskalle", ropar de efter dig. Varför?
"Res hem!"
Hem? Jag är ju hemma, det är ju här jag bor! Jag kan inte återvända till det land jag en gång kallade mitt hem, det finns inte kvar, det är jämnat med marken. Du vill förklara men ingen vill lyssna på dig. De har redan bestämt sig för vad de tycker om dig. De ger dig ingen chans.
Livet går vidare i ditt nya land. Du lär dig språket, får nya vänner. Framförallt, du behöver inte vara rädd för den briserade bomben, du kan sova gott om natten. Tills en natt då någon bultar på din dörr. Minnen väcks till liv inom dig, minnen av granateld utanför fönstren. Du blir stel av rädsla. Någon skriker utanför din dörr,
"Åk hem!".
Du vågar inte kliva ur sängen, hör hur det bultar och skriks där ute. Du är rädd.
I det fredliga landet finns det människor som inte vill ditt bästa. Du förstår ingenting. Nu är du åter rädd, du kan inte längre sova om natten. Du vågar inte längre gå ut.
Du och din familj packar era väskor och flyr, till en förhoppningsvis fredligare plats.
Och du tänker;
ska kriget aldrig ta slut?!
15 kommentarer:
Vad är det du vill säga? Har vi krig i Sverige?
Många invandrare har problem, både i sitt eget land och i även i vårt land.
Men... inget land är generösare mot invandrare än vårt.
Vad vill du säga? Egentligen??
Smulan: Ja på sätt och vis, mellan människor. Jag har lagt till en rubrik på inlägget, för att förtydliga mig. Under den senaste tiden har det skett flera fall av traklasserier mot invandrare i mindre samhällen i vårat län. Obehagliga sådana. Håller med dig om att vi är mer generösa mot invandrare än andra men tyvärr finns många fördomar kvar bland människor. Fördomar som visar sig på obehagliga incidenter.
Antingen tar man emot människor och behandlar dem värdigt eller så stoppar man dem redan vid gränsen.
Jag är så ypperligt trött på alla dessa människor som uttalar sig om att "Vi/Sverige tar emot så många utlänningar." - antalet kan aldrig rättfärdiga främlingsfientlighet, rasism och/eller diskriminering.
Alltför många etniska svenskar är fruktansvärt undermåliga vad det gäller den egna historien - exempelvis att ca 1/5 av svenskarna emigrerade till Nordamerika för ca 100 år sedan - eller att svenska vapen använts till FLERTALET krigshandlingar i Afrika och Mellanöstern. Krig som skapar såväl fattigdom som flyktingar.
Och de flesta människor som invandrat till Sverige som barn har inte gjort ett personligt aktivt val - oavsett ifall de är flyktingar, adoptivbarn etc. - utan det är beslut som tagits av deras föräldrar.
Vill dock tacka dig, Eva, för ett blogginlägg som visar på empati och intressant text!
Samuel: Tack! Ja detta med invandring är mångfacetterat. Vi kan inte stanna upp, klappa oss för bröstet och säga: Vad vi är bra och godhjärtade som tar emot så många flyktingar och sen (som i ett av fallen jag beskrev) säga att det var "mer en handling utifrån ungdomsfylla än rasfientlighet" (sagt av en flyktinghandläggare). Skitsnack kallar jag sånt.
Jag vet inte vilken händelse du relaterar till i inlägget - den borde ha berättats för att förstå dina synpunkter..
Som svensk medborgare finns det mycket att säga om invandrarpolitiken. Den har förvisso urartat på många sätt. Men i sitt rätta sammanhang finns ett rättvisekrav tycker jag:
Vi har en mycket liberal invandrarpolitik utan motsvarighet i andra länder. Att det finns en skeptisism och kanske fientlighet emellanåt mot invandrare handlar inte om invandrarfientlighet i första hand (tror jag) utan om en reaktion mot en invandrarpolitisk naivitet som pågått i många år av en den socialdemokratiska regeringen.
Svenskar är ett vänligt och generöst folk - egentligen - men vi är trötta på att det varit en alltför generös invandring - och därmed en orättvis fördelning av resurserna - i många år. Därför blir det mer eller mindre oövertänkta och invandrarfientliga reaktioner emellanåt.
I min mage knyter det sig för jag blir påmind om alla plågade jag mött i mitt arbete och då har det handlat om trakasserier från makt o myndigheter. Skräcken att skickas tillbaka till total misär, förföljelse och risk för att avrättas.
"Svenskar är ett vänligt och generöst folk" visar på en närmast naiv nationalitet.
Vilka medborgare/länder anser sig själva - då du tydligen är "svensk medborgare" - INTE vara "ett vänligt och generöst folk"...?
SAMTLIGA länder jag besökt i Europa, Asien och Afrika anser sig vara "ett vänligt och generöst folk".
Det är just så'na grumliga påståenden som extrem-nationalister uttalar sig om i sin argumentation: ett vi och dom-perspektiv för att särskilja olika människor och folkslag - precis som i Tyskland under 1930-talet. Där talade vissa grupper om skillnader mellan raser...
Skrämmande och beklagligt att få höra dessa argument även finns hos vissa här.
Men, jag säger det igen: OAVSETT hur många utländska medborgare Sverige tar emot så kan det aldrig rättfärdiga främlingsfientlighet, rasism eller diskriminering gentemot icke etniska svenskar.
Är man så mycket emot invandrade svenskar - "vi är trötta på att det varit en alltför generös invandring" - bör man ta det via de politiska kanalerna och diskutera med de som drar upp riktlinjerna avseende invandringspolitiken.
För just det påståendet visar att svenskar INTE är ett generöst och vänligt folk...
Väldigt bra och påläst skrivet av Det Mörka Hotet, jag kan inte mer än hålla med dig. Tycker att det är skrämmande att läsa Smulans naiva kommentarer.
Tack, Det Mörka Hotet, för din välformulerade kommentar. Den skriver jag under på.
Mycket bra skrivet Samuel.
Tycker inte svenskar är så värst vänliga och generösa rent generellt. Tvärtom, på senare år, tycker jag.
Och oavsett varifrån eller när eller hur eller varför någon kommit så SKA man behandla människor med respekt.
Är man missnöjd med invandringspolitiken tar man det med politiker o.d.
Usch, jag blir arg.
Vi som bor i det här landet är så otroligt bortskämda så det är inte klokt.
Intressant att följa diskussionen er emellan. Och Madicken jag håller med dig - när man möter en flykting och ser oron i deras ögon då gör det ont i en.
Och Ellis, efter den senaste tidens alla skriverier i vår lokaltidning håller jag med dig om att många av oss svenskar är "bortskämda". Ett exempel som jag hörde idag: "De (invandrarna) hoppar på studsmattan, då kan inte vi göra det. Vad ska vi göra då'rå?" Och det är inte barnens fel att de uttrycker sånt, antar att deras tidiga fördomar kommer från t ex föräldrarna.
Ledsen blir man.
Och allt detta att invandrarna/flyktingar tar så mycker resurser från "svenskarna"... Jo, visst. De lever ju verkligen i sus och dus... alla tjusiga jobb snor de också...
Nej. Trött blir man.
Alla dessa otrevliga så kallade svenskar borde byta plats med någon i ett krigshärjat område några veckor. Leva i skräcken.
Så kanske de inte skulle vara fullt så bortskämda och elaka sen.
Jag har nog fått lite annan information än Smulan, jag har jobbat med svenska för invandrare i rätt många år. Sverige är faktiskt inte världsbäst på att ta emot flyktingar.
Det bär mig emot att prata om mitt jobb så här, men jag vet att det tyvärr är sant att "kriget" kan fortsätt här. T.ex. en pappa som flytt för sitt liv (med familjen)berättade med tårar i ögonen att om han vetat hur svårt det var att komma hit, hade han hellre stannat kvar med dödshotet kvar. Han kallar det för långsam psykisk nedbrytning att slåss mot våra pappersväderkvarnar och inte få jobba med det han kan.
Och - vi har haft serber som vägrat ha barnen i samma klass som bosnier... och v.v. Så trots att båda parter flytt från sitt krig, vill de fortsätta det här...
Fast sen finns det familjer som trivs och har det bra. Liksom i allt annat finns det alla schatteringar här också.
Intressant egentligen att det här är ett ämne som upprör så enormt. Kanske för att det är så stort? Det är inte samma sak att bo i Rinkeby som att komma till en liten stad där grannar hälsar välkomna... och man nästan får en privatlärare...
Vi har haft en libanesisk familj som flyttade hit från en större förort, för att deras barn inte lärde sig svenska. Ingen av klasskamraterna var svensk... De tyska läkare (flera på en gång) som flyttat hit, är också invandrare... som får hög status genast.
Dit jag vill komma är alltså att man inte kan prata om "invandrare" och tro att vi menar samma sak.
Att vara generös är kanske inte alltid lätt - men ALLTID rätt!
Skicka en kommentar