fredag, maj 02, 2008


Livet förändras, ibland kommer vetskapen om att inget kommer att bli som det någonsin var. Var sak har sin tid och vi måste gå vidare.


Men, just ikväll behöver jag be Sinnesrobönen:

Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden. R. Niebuhr

För även om jag i huvudet accepterar så säger mitt hjärta något annat just nu. Och ingenting, absolut ingenting kan hindra en stilla tår från att falla ner på min kind.


Alltmedan Sarah Dawn Finer sjunger "Begging for some kind of Peace".

Uppdatering: Det är inget allvarligt som hänt, inte alls. Men ibland "hinner man ikapp" livet, med allt vad det kan innebära av besvikelser, saknad, sorg, insikter. Och jag har bestämt mig för att inte négligera dessa känslor, bara låta dem komma. För att jag sen ska kunna gå vidare i livet, utan att vara bitter. Något som inte är lätt, som inte alltid fungerar. Men jag försöker, så gott jag kan.

8 kommentarer:

Vonkis sa...

*kramar om*

Jeez sa...

Låter som att det inte skadar med en bön härifrån också, vad det än gäller.

UllaMona sa...

vad det än gäller så skickar jag varm kram till dig, allt brukar lösa sig till slut.

Anonym sa...

Tänker på dig...sänder varma kramar.
Sinnesrobönen är så fin. Ditt hjärta behöver lite mer tid att ta in det som hänt...

Annika sa...

Jag skickar en styrkekram från mig.
Sinnesrobönen är mkt vacker, och sann.

Kram!

Evas blogg sa...

TILL ER ALLA: Det är inget allvarligt som hänt, inte alls. Men ibland "hinner man ikapp" livet, med allt vad det kan innebära av besvikelser, saknad, sorg, insikter. Och jag har bestämt mig för att inte négligera dessa känslor, bara låta dem komma. För att jag sen ska kunna gå vidare i livet, utan att vara bitter. Svårt är det.

Lena sa...

Vet du Eva, jag tror att det är så rätt tänkt och gjort.För ofta stoppas känslor undan och så tror man att de inte finns längre.

Evas blogg sa...

Panter: Precis, ungefär som när man var liten och trodde ingen såg en när man blundade. Känslorna finns där inom en, fast vi tror vi sprungit ifrån dem.