- Det här är Emil. Han är en sexårig Goldenkille som bor några mil utanför stan. Hans matte har blivit sjuk och kan inte längre behålla honom. Kanske, kanske får han ett nytt hem hos vår son och hans flickvän. Och kanske, kanske får jag bli hundvakt emellanåt.
Så, vem vet, det kanske kommer en Golden in i våra liv igen. Det trodde jag aldrig.
12 kommentarer:
Och jag har just skrivit om nästan samma sak .-)
Varje gång jag såg Jonna, Maggans golden på sec.hand-butiken, tänkte jag på dig.
Nu har hon sålt och någon Jonna ligger inte längre i dörröppningen och viftar på svansen.
Elisabet: Ja djur är en viktig del av ens liv tycker jag. Ja jag läste om att hon sålt butiken och jag tänkte just, stackars Elisabet som inte får träffa Jonna något mer :)
Myyyyyyysig!! :)
Å, men det vore väl toppen.
Min mamma benämner sig sig "mattemor". Så då blir du väl i såfall en hussemor ;)
Hej Emil.
SoF: Absolut!
Mossfolk: Hussemor - det kan jag kalla mig n :)
Cecilia :)
Han ser allt ut som att han ber om att få stanna hos dig, tycker jag:-)
Cruella: Hahaha...ja men nu är det hos sonen han ska bo. Förhoppningsvis får jag låna honom ibland.
Vilken fin hund.
Goldens är verkligen vackra, och snälla, hundar...
En hund innebär friskhet.
Alla härliga morronpromenader, alla mysstunder i soffan...
Söt vovve det där :-D
Glad påsk!
Annika: Ja de är ju det, vi hade en Golden för flera år sedan och som jag älskade den hunden!
eva: Ja man får verkligen komma ut, under alla tider av dygnets timmar :)
Vonkis: Eller hur! Tack detsamma!
Londongirl: Ja visst är han stilig! Nej de har honom bara till låns över helgen, för att känna sig för. Tack detsamma önskar jag dig!
Skicka en kommentar