I alla fall inte här i Jämtland just nu.
Jag talar om det yttre mörkret, det inre kan jag inte uttala mig (annat än hos mig själv och inte heller där är det mörkt just nu).
Helst av allt vill jag vara vaken dygnet runt. Känner mig som ett spralligt barn som inte vill sova. Det är bara för ljuvligt ute för att komma till ro.
De tidiga morgnarna med sitt milda ljus och inte alltför påträngande värme. De sena kvällarna, då daggen lägger sig i gräset och allt doftar himmelskt. Dessemellan en tryckande värme som gör att jag söker mig under parasollet. Om jag inte sitter där och diskuterar livet med någon god vän eller maken, kan jag läsa en god bok. Det är nämligen för varmt för att göra något annat. Och jag behöver inte göra något annat.
Fri och ledig med ljus omkring mig.
Vem vill sova då?!
Det lovas regn nästa vecka. Bra för brunnen och för grödorna. Men det känns konstigt, att inte längre kunna strosa i shorts och linne, dygnet runt.
Klockan är nu 02.00. Det är ovanligt tyst utanför mitt öppna fönster. Varför slutar fåglarna att sjunga i juli?
Jag var nyss ut en sväng till. I rosa nattlinne och barfota gick jag runt på gräsmattan och andades djupt. Lycka var vad jag kände.
Just nu är livet så oerhört gott att leva!
Och tyvärr behöver jag sova några timmar nu.
10 kommentarer:
Och jag har just kommit hem efter kalvmärkning. Har druckit ett glas mjölk och ätit en banan. får se om sömnen vill infinna sig, känner mig jättepigg...
Det där med fåglarna reflekterade jag över igår. Det var helt tyst, inte en fågel hördes någonstans.
Just nu sitter ett gäng pilfinkar precis utanför mitt fönster och de är iofs inte tysta :)
Och jag börjar som just vänja mig vid värmen och tycker nu att den kan få stanna några dagar till...
Ja, men dom har väl fått barn och börjar tänka på att ge sig av igen .., nu behöver dom inte sjunga för att uppvakta fågeldamerna .., det måste väl vara därför?
Just nu är det mulet i Sthlm .., ganska skönt ändå .. jag brände mig i solen igår och är svullen i ansiktet.
Men hjälp, vilka underbara kvällar det har varit!
Igårkväll bad i Mälaren .., simmade länge omkring bland små abborrbarn.
Det är nog som Elisabet säger, slut på the mating season, så då behöver man inte göra sig till längre. Men ibland piper de på ändå, kanske blivit av med sina ägg - vi har några som sjunger hej vilt från ungefär ett på natten på vår gård.
Fint med bytet av bilden överst på bloggen.
Jag bor tyvätt inte så jag kan gå ut på gräset i nattskjortan, men på Samuels farmors ö gör jag det gärna. Håller med om att det verkligen är lycka. Det enkla är det bästa!
Här i stan drillar i alla fall Koltrasten...väldigt vackert. Men den där pippin hörde jag minsann mitt i vintern också så det är kanske inte så konstigt att den aldrig är tyst.
Nu kom det ett åskregn här....hade inte gjort något om vi sluppit åskan men regnet behövs verkligen. :-)
Härligt Eva! Var själv uppe nästan en hel natt i helgen och bara njöt. Fåglarna hörs ännu här men det blir ju betydligt tystare när häckningstiden är över.
Ingela: Kalvmärkning, det låter spännande. Ska kolla in hos dig och läsa mer.
Mossfolk: Det blev så otroligt tyst med ens. Lite trist kan jag tycka. Men regnet och kylan kommer kanske inte till er,jag kollade bara Jämtland och här ska det bli nio plus på måndag!!
Elisabet: Ja det är nog så det är. Våra ungar har flugit ur boet, utan att jag såg det! Här är också mulet idag och jag tycker det är riktigt skönt. Arbetsväder så att säga.
Amber: Ja i enkelheten finns lyckan. Man behöver inte söka den så långt bort. Men jag fattar inte var de åker, fåglarna? Drar de till skogs när ungarna kommit?
Londongirl: KOltrast har vi också haft här, vilket inte är så vanligt. Men nu är den också borta. Ja regn behövs. Mycket. Men åska-nej!!
Madicken: Ja visst är de ljuvliga dessa ljusa och varma nätter?! Vi hör mest trastarna men de är inte alltid så roliga att lyssna till.
Jag är inte uppe så jättesent om kvällarna, oftast till senast runt 12.
Innan jag lägger mig så brukar jag också tassa ut i vår lilla trädgård och bara ta in alla dofterna och sommarnattsmörkret. En härlig känsla!
Ha det fortsatt fint Eva!
Jag blir helt glad av att läsa ditt inlägg. När jag flyttade från Sundsvall var jag glad att slippa vintermörkret men saknade sommarljuset!
SoF: Ja visst är det en fin känsla! Att gå runt i sin lilla trädgård i sommarnatten. Tack detsamma!
Eva: Ja nog är det nåt visst med ljuset här uppe denna tid på året. Tror jag också skulle sakna det om jag flyttade söderut.
Skicka en kommentar